Skriv ut
Högskoleverkets yttrande över regeringens resursutredning:
God utbildningskvalitet ska löna sig
Högskoleverket välkomnar utredningens förslag om ett system där resurserna till högskolorna fördelas efter kvalitet. Däremot anser Högskoleverket att resurstilldelningen ska basera sig på granskningar av de enskilda utbildningarnas, inte på lärosätenas kvalitet. Yttrandet lämnas till regeringen idag.
Resursbristen inom högskolesektorn är ett problem gemensamt för Sverige och övriga Europa samt för många andra länder. Den svenska högskolan har nått sin smärtgräns vad gäller underfinansiering av den högre utbildningen. Utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap är särskilt utsatta. Resursutredningen har presenterat ett förslag som syftar till att öka kvalitetsutvecklingen inom högskolor genom ökad konkurrens om resurserna till utbildning och forskning.
Högskoleverket anser att den enskilt viktigaste frågan är att man vill höja det lägsta ersättningsbeloppet per student till 50 000 kronor. Höjningen är en förutsättning för att man ska kunna bedriva utbildning av god kvalitet och öka antalet undervisningstimmar. Ett positivt inslag med det föreslagna systemet är också att tilldelningen frikopplas från ämnesinnehåll och istället blir beroende av undervisningsmetod. Det underlättar för högskolor att göra egna prioriteringar, exempelvis att satsa på små språk eller utveckling av distansutbildning.
Högskoleverket föreslår att en del av resurserna ska delas ut som "kvalitetspremie". En förutsättning för detta är att premien finansieras med en ökning av resurser. Den kvalitetsrelaterade ersättningen blir en ytterligare drivkraft för högskolorna att satsa på och arbeta för en förbättrad utbildningskvalitet. Men till skillnad från utredningen anser Högskoleverket att kvalitetsrelaterade resurser bör baseras på utvärdering av utbildningar och inte på granskningar av hela lärosäten. Det är inte bara en resursfråga utan ger studenter och arbetsliv möjlighet att bedöma utbildningarnas kvalitet.
— Det föreslagna systemet för en ny resurstilldelning premierar satsningar på kvalitet i utbildning, vilket gör det möjligt för Sverige att gå före när det gäller att skapa de bästa europeiska universiteten, säger Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket.
Att högskolor kan ansöka om examensrätt för ett mer begränsat område än vetenskapsområde ger dem möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor inom sina specialområden. Det gynnar fokusering och kvalitet. Högskoleverket anser att indelningen i universitet och högskolor är hämmande för högskolorna i den internationella konkurrensen; Sverige behöver en universitetsstruktur som både står sig väl i Europa och globalt. Högskoleverket anser därför att högskolor borde kallas för universitet.
Höjd ersättning per student
Högskoleverket anser att den enskilt viktigaste frågan är att man vill höja det lägsta ersättningsbeloppet per student till 50 000 kronor. Höjningen är en förutsättning för att man ska kunna bedriva utbildning av god kvalitet och öka antalet undervisningstimmar. Ett positivt inslag med det föreslagna systemet är också att tilldelningen frikopplas från ämnesinnehåll och istället blir beroende av undervisningsmetod. Det underlättar för högskolor att göra egna prioriteringar, exempelvis att satsa på små språk eller utveckling av distansutbildning.
Kvalitetsrelaterade resurser för utbildning
Högskoleverket föreslår att en del av resurserna ska delas ut som "kvalitetspremie". En förutsättning för detta är att premien finansieras med en ökning av resurser. Den kvalitetsrelaterade ersättningen blir en ytterligare drivkraft för högskolorna att satsa på och arbeta för en förbättrad utbildningskvalitet. Men till skillnad från utredningen anser Högskoleverket att kvalitetsrelaterade resurser bör baseras på utvärdering av utbildningar och inte på granskningar av hela lärosäten. Det är inte bara en resursfråga utan ger studenter och arbetsliv möjlighet att bedöma utbildningarnas kvalitet.
— Det föreslagna systemet för en ny resurstilldelning premierar satsningar på kvalitet i utbildning, vilket gör det möjligt för Sverige att gå före när det gäller att skapa de bästa europeiska universiteten, säger Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket.
Ny rätt till forskarutbildning
Att högskolor kan ansöka om examensrätt för ett mer begränsat område än vetenskapsområde ger dem möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor inom sina specialområden. Det gynnar fokusering och kvalitet. Högskoleverket anser att indelningen i universitet och högskolor är hämmande för högskolorna i den internationella konkurrensen; Sverige behöver en universitetsstruktur som både står sig väl i Europa och globalt. Högskoleverket anser därför att högskolor borde kallas för universitet.
Mer information
Kontaktpersoner
Marie Kahlroth, 08-563 085 49/Cecilia Nordling, 08-563 086 37
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Clas-Uno Frykholm, 08-563 086 26
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Senast uppdaterad: 2008-03-19
Kontaktperson: Linnea Bolter, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: Linnea Bolter, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
