Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 7, 2011

25 februari 2011

Tuffare regler för studiestöd ökar inte genomströmningen


Ny norsk forskning visar att belöningar till studenter som är flitiga inte gör att de ökar takten i studierna. Enligt en undersökning bland närmare 5 000 studenter var det omkring 20 procent av de studerande som var försenade i sina studier.  Andelen var densamma vid mätningar både 1998 och 2005, trots att studenter genom flera reformer har fått förmånligare lån om de blivit klara snabbare. Undersökningen visar också att oron för studieskulder gör att unga från hem där studietraditioner saknas, väljer bort högre utbildning. Vibeke Opheim, som lett undersökningen, säger att denna kategori av ungdomar tenderar att undervärdera de fördelar som utbildning kan ge, eftersom de i första hand tar hänsyn till de kostnader som uppstår "här och nu".  
 
Forskningsresultaten från Norge diskuteras just nu i Danmark, mot bakgrund av de förändringar som regeringen där föreslår i studiestödet (Statens Uddannelsesstøtte, SU). Utbildningsutskottets ordförande Charlotte Dyremose säger sig vara medvetna om att förändringarna troligen inte får så stor effekt på genomströmningen, utan att det krävs en helt ny kultur när det gäller utbildning.  En utbildningsforskare vid Roskilde Universitet, Jens-Peter Thomsen, menar att de norska resultaten stämmer med internationell forskning. Den visar att förstagenerationsstudenter är "... mere risikoadversative. Derfor vil den gruppe være mest udsat, hvis man skruer på knapperne ved at stramme SU´en".

Läs mer om forskning om studiestöd i tidningen Information.

Skotska lärosäten vill ha studieavgifter men i Hamburg tas de troligen bort


Studenter vid skotska universitet betalar ingen studieavgift, till skillnad från studenter i England. Det kan dock förändras om Universities Scotland, en organisation som företräder Skottlands 21 lärosäten, får sin vilja igenom. De har föreslagit att studenterna ska betala omkring 13 000 pund (ca 135 000 SEK) totalt för fyra års studier. Utbildningen är i dag underfinansierad och lärosätena ser situationen som ohållbar. Att införa studieavgifter är en av flera lösningar enligt den skotska utbildningsministern, vilket tyder på att motståndet mot studieavgifter i den skotska regeringen är på väg att minska.

För sex år sedan införde sju tyska delstater studieavgifter och debatten om studieavgifter i en av dem, Hamburg, har stundtals varit mycket skarp. Socialdemokraterna, SPD, som vann en storseger i söndagens delstatsval i Hamburg, har profilerat sig som motståndare mot studieavgifter och förväntas nu avskaffa dem. Förmodligen kommer bara tre delstater med studieavgifter att återstå — Bayern, Baden-Württemberg och Niedersachsen. Studieavgifter kommer då att vara undantag snarare än regel i Tyskland.
 
Läs mer om studieavgifter i Skottland i The Guardian
 
Läs mer om studieavgifter i Tyskland i Der Spiegel (på tyska)

Politisk kohandel i Australien räddar insatser för universitetsutbildningen


Viktiga insatser för att utveckla universitetsutbildningen i Australien ska fortsätta. Det var ett av villkoren för att miljöpartiet the Australian Greens skulle stödja regeringens förslag om hur uppbyggnadsarbetet efter de omfattande översvämningarna i Queensland ska finansieras. The Australian Learning and Teaching Council (ALTC) läggs ner, men man är nu överens om att vissa centrala funktioner inom ska flyttas till Utbildningsdepartementet.   
 
Det man behåller från ALTC är bl.a. utmärkelser för framstående lärare och stöd till projekt för att utveckla undervisningen. Den besparing som regeringen hoppats på, 88 miljoner australiska dollar kommer därmed att minska med 50 miljoner (ca 320 miljoner SEK) under de närmaste tre och ett halvt åren. Trots att stora delar av den verksamhet som ALTC bedriver alltså kommer att leva vidare, är många kritiska till nedläggningen och oroliga för effekterna. Man hävdar att genom stödet till de mest innovativa projekten inom sektorn har ALTC gjort stora insatser för Australien. Det har bl.a. handlat om internationalisering av program och kursplaner, integration av ny teknik för undervisning och lärande, distansutbildning och flexibelt lärande samt idéer till ny infrastruktur för undervisningen.
 
Läs mer om kohandel i Australien i tidningen The Australian.

Ytterligare artikel i The Australian.

Förkortade terminer i Danmark slår mot svaga studenter


Inom flera ämnesområden har terminerna vid danska universitet förkortats, i vissa fall ner till 12 veckors undervisning. Senast har bl.a. arkeologi och historia vid Köpenhamns universitet fått minskad undervisning så att den bara pågår 12 istället för 14 veckor, utan att det har blivit fler timmar per vecka. Motivet är — naturligtvis — att spara pengar. Också vid universitetet i Århus har flera ämnen inom humaniora numera undervisning bara under 12 veckor och detsamma gäller vid Syddansk Universitet, där 15 veckor annars är standard.

Forskningsminister Charlotte Sahl-Madsen påpekar att år 2010 ökade de s.k. taxameterbeløbene (statliga anslag) till humaniora och samhällsvetenskap med över 4 000 kronor (4 700 SEK), vilket motsvarar 12 procent. Hon menar att det borde resultera i mer undervisning. Studenterna vid Köpenhamns universitet är oroade över utvecklingen och har räknat ut att förkortningen med två veckor gör att en utbildning som ska omfatta fem år, i realiteten nu är fyra år och ett par månader.  DI — näringslivets organisation — anser att universiteten bryter mot lagen när utbildningen kan klaras av på så kort tid. En utbildningsforskare, Jens-Peter Thomsen, menar för sin del att den minskade undervisningen slår hårdast mot de lite svagare studenterna: "De stærke skal nok klare sig, men de studerende, der af forskellige årsager ligger på vippen, vil det ramme hårdere at have endnu mere selvstudium".

Läs mer om förkortad studietid i Danmark i tidningen Politiken.

Ytterligare artikel i Politiken.

Privata vinstdrivande lärosäten i USA slåss mot regeringen


Den amerikanska regeringen planerar att införa hårdare krav på yrkesinriktad högre utbildning. Lärosätena menar att det är ännu ett led i det man ser som en kampanj från regeringen mot landets privata, vinstdrivande, lärosäten. Enligt de föreslagna nya reglerna skulle det i vissa fall krävas tillstånd från regeringen för att få starta yrkesutbildningar, och regeringen skulle också bestämma målen för utbildningarna. Dessutom skulle högskolorna bli tvungna att visa att studenterna verkligen förbereds för arbetsmarknaden. Alla högskolor (colleges) som får federalt ekonomiskt stöd berörs, men de vinstdrivande högskolorna anser sig särskilt hårt drabbade. De har länge kämpat emot och har stöd av både den republikanska oppositionen och en del demokrater.

Nu försöker de vinstdrivande högskolorna också få en domstol att ingripa och förklara de nya reglerna för olagliga. Högskolorna hävdar att reglerna har stressats fram. De anser också att reglerna saknar stöd i lagstiftningen. Det är dock inte alls säkert att de kommer att lyckas. Amerikanska domstolar brukar ställa sig på myndigheternas sida i liknande situationer och gör det antagligen även denna gång.
 
Läs mer om den amerikanska kontroversen i Inside Higher Education.

Nyheter i korthet


Storbritannien: Akademiker inom yrkesområden där det råder i brist på kvalificerad personal ska ges prioritet när systemet för visum görs om. Det totala antalet inom den grupp av immigranter som akademikerna tillhör får dock inte bli större än drygt 20 000 personer. Därmed skiljer de sig från idrottsmän, religiösa ledare och personer som tjänar mer än 150 000 pund (drygt 1,5 miljoner SEK). För dessa grupper finns nämligen inga begränsningar. Förändringen ses ändå som en seger för dem som drivit kampanj mot de nya immigrationsbestämmelserna. Läs mer om immigration i Times Higher Education.

Globalt: De starkaste tekniska trenderna i högre utbildning är den tillgänglighet som Internet ger, och att man kan nå nätet var som helst. Det anser de två organisationerna Educause and New Media Consortium i en nyligen utkommen rapport, 2011 Horizon Report. Andra starka trender är samarbete, både i grupper av studenter och i datornätverk. På kort sikt (inom något år) väntas e-böcker och mobilapplikationer slå igenom stort som hjälpmedel. Läs om rapporten på den webbplats som Educause driver. 

Sri Lanka: Kraven hårdnar på universiteten i Sri Lanka att göra studenterna anställningsbara. Utformning av kurser och examina måste i större utsträckning utgå från vad arbetsmarknaden vill ha, som ett resultat av en ny policy från regeringen. Få universitetsutbildade har anställts i den privata sektorn. Staten har därför anställt många vilket blivit en tung börda för statskassan. Läs mer om universitetsutbildningen i Sri Lanka i University World News.

Indien: Indien stödjer utveckling av högre utbildning i Afrika på flera sätt. I Burundi ska ett universitet utbilda personer som kan administrera högskoleutbildning. Det finns också planer på ekonomutbildning i Uganda och utbildning i programvara för datorer i Ghana. Tyngdpunkten ligger på utbildning som är anpassad till de lokala behoven och som ska göra studenterna anställningsbara. Läs mer om samarbetet i New York Times.

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-02-25
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .