Startsida Högskoleverket

 
 
Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 38, 2011

16 december 2011

Studenter i Australien föreslås betala få 40 procent av sin utbildning


Avgiften för utbildningar i Australien där studenterna idag betalar mindre än 40 procent av kostnaden bör höjas successivt. I de fall där studenterna betalar mer än 40 procent bör avgifterna frysas till dess de motsvarar denna nivå. Det föreslår en utredning av systemet för finansiering av högre utbildning i Australien. För närvarande varierar den del av kostnaderna som studenterna betalar kraftigt. I vissa naturvetenskapliga ämnen med höga kostnader motsvarar studenternas avgifter 19 procent och i ämnen med lägre kostnader som juridik, redovisning och nationalekonomi kan andelen uppgå till 84 procent. Detta anser utredaren är orättvist, men förslaget att jämna ut nivån har mött hård kritik. Greg Craven som är rektor för Australian Catholic University påpekar att de som studerar till sjuksköterskor och lärare skulle få betala mer än idag, medan de som studerar juridik skulle betala mindre. Och han ställer sedan frågan "'Is that a plausible political position?".

Förslaget om att fördela kostnaderna så att 40 procent betalas av studenterna (och 60 procent av staten) bygger på en studie av vilket värde som högre utbildning har för samhället. I studien tas hänsyn till faktorer som är svåra att mäta, t.ex. lägre brottslighet och snabbare teknisk utveckling, men också mätbara faktorer som högre skatteintäkter. Studien visar att värdet för samhället är i stort sett detsamma oavsett ämne, vilket bl.a. kan tolkas så att humaniora bör få statlig finansiering på samma villkor som t.ex. naturvetenskap och teknik.

Läs i The Sydney Morning Herald om finansiering av högre utbildning i Australien »
Läs i The Australian om grunden för finansieringsförslaget »

 

För få tyskar och britter studerar matematik och naturvetenskap


Bristen på högskoleutbildade inom matematik och naturvetenskap har ökat dramatiskt i Tyskland, enligt en ny rapport. Det visar en rapport från Institut der deutschen Wirtschaft Köln, det ledande privata institutet för ekonomisk forskning. Det publicerar beräkningar var sjätte månad och enligt den senaste saknades 167 000 specialister inom matematik och naturvetenskap. Att hälften av dem som examineras med dessa inriktningar får arbete inom andra områden gör inte saken bättre. Gabriele Sons, generaldirektör vid Gesamtmetall, arbetsgivarorganisationen inom metall och elektroniksektorn, varnar i University World News för effekten på små och medelstora företag: "They are already noticing the effects of bottlenecks. It is much more difficult for them to assert themselves with their special strengths, and they need targeted support".
 
Även i Storbritannien sjunker intresset för matematik och naturvetenskap bland studenterna. Och även där ses bristen som ett hot mot landets ekonomi. Det är därför nödvändigt att den brittiska regeringen tänker om, anser Stephen Clarke vid tankesmedjan Civitas. Uppemot en tredjedel av de studenter som studerar matematik eller naturvetenskap är internationella studenter som kommer att lämna landet efter sina studier. Regeringen måste förmå brittiska studenter att välja att studera dessa ämnen, säger Clarke.

Läs i University World News om tysk brist på studenter i matematik och naturvetenskap »
Läs i The Australian om att brittiska studenter inte väljer matematik och naturvetenskap »

 

Vinstdrivande högskolor i USA har svaga resultat


En rapport från två framstående ekonomer vid Harvard University försöker svara på frågan om hur bra vinstdrivande högskolor i USA egentligen är. I rapporten har de korrigerat för skillnader i studenternas ekonomiska bakgrund och förkunskaper, men resultatet är inte smickrande för högskolorna. Även om de har en del styrkor, som t.ex. att färre studenter hoppar av efter det första året, så är många saker sämre. Andelen examinerade som får arbete efter studierna är lägre, de är mindre nöjda med sina studier och färre kan betala tillbaka sina studielån.
 
Obama-administrationen har försökt att stärka kontrollen över de vinstdrivande högskolorna. En åtgärd som har diskuterats är att de högskolor vars studenter inte tjänar tillräckligt mycket efter studierna skulle kunna förlora sina federala anslag. Dessa anslag står för en mycket stor del av högskolornas inkomster och högskolornas reaktion på regeringens planer har beskrivits som ovanlig — "even by Washington standards". Högskolorna har mobiliserat stöd från bl. a. politiker som står regeringen nära, och när regeringens förslag till modell för styrning av de vinstdrivande högskolorna till sist lades fram var styrningen betydligt mindre långtgående än i de första planerna. Det var dock inte ett resultat av lobbyisternas arbete, hävdar företrädare för Vita huset.

Läs i Inside Higher Education om granskningen av de vinstdrivande högskolorna »
Läs i New York Times om lobbying för att skydda vinstdrivande högskolor »

Tuning-projekt i Afrika engagerar 60 universitet


Sammanlagt 60 universitet på den afrikanska kontinenten ska delta i fem pilotprojekt för att stämma av och vid behov harmonisera högre utbildning i berörda länder. Universiteten valdes ut bland 96 ansökningar från 27 länder. Pilotprojekten genomförs inom ramen för det s.k. Tuning-projektet som lanserades vid ett möte nyligen i Dakar. I mötet deltog representanter för EU, the Association of African Universities och Afrikanska Unionen. Till grund för projektet ligger resultat från en förstudie som avser nio länder. I förstudien konstateras att om tuning-ansatsen anpassas av och för Afrika, kan den bli relevant för kontinenten. Men det kräver att frågan om ägarskap hålls levande, säger Zinabu Gebremariam Woldesenbet som representerar Etiopien: “Everything we do in Africa needs to be linked to African culture and mentalities to succeed. If there is a clear link, it will work. If there is not, it won't. Just look at mobile phones. We like to talk. Mobile phones spread like wildfire. While watches, which have been around much longer, never really got us very excited."

I vart och ett av de fem delprojekten, som ska ha fokus på en region och ett ämnesområde, ingår 12 lärosäten. De flesta av dessa ska komma från en och samma region, men minst ett lärosäte ska komma från en annan region. Dessutom ska minst ett lärosäte som är framstående inom distansutbildning ingå i varje pilotprojekt. De ämnen som ska behandlas är medicin (Nordafrika), lantbruk (Södra Afrika), maskinteknik (Centralafrika), lärarutbildning (Västafrika) och byggnadsteknik (Östafrika).   

Läs i University World News om Tuning-projektet i Afrika »

Stort politiskt stöd för att öka EU-studenters mobilitet


Minst 20 procent av studenterna i medlemsländerna ska ha vistats tre månader för studier eller praktik i ett annat land. Det målet har utbildningsministrarna i de 27 EU-länderna nyligen ställt sig bakom, och målet ska vara uppnått 2020. Mobiliteten ses som en viktig väg för att modernisera den högre utbildningen i Europa, något som beskrivs som "urgently needed". Till de åtgärder som nämns i kommunikén från ministrarnas möte hör att mobilitet ska integreras i kursplanerna på ett mer systematiskt sätt. Vidare lyfter de upp behovet av att eliminera hinder dels för byte av lärosäte mellan grund- och avancerad nivå, dels för samarbete mellan lärosäten över nationsgränser. Ministrarna vill också se bättre möjligheter för studenter och lärare från tredje land att komma till och arbeta i Europa, inklusive att administrativa problem för att erhålla visum ska minskas.  
 
De åtgärder som nu föreslås är emellertid "too little, too late". Det hävdar Jo Ritzen, tidigare utbildningsminister i Nederländerna och rektor för universitetet i Maastricht. Han menar att vi bara befinner oss i starten av den omtalade gemensamma European Higher Education Area (EHEA). Det europeiska landskapet för högre utbildning domineras av nationella system som har "reached their limits in terms of inter-country mobility and cross-fertilisation," säger han till University World News. De steg som kommissionen nu hoppas på kommer, säger Jo Ritzen, knappast att ha den önskade effekten om de inte paras med
“true competition for students and where the competitors are rewarded when they succeed."
 
Läs i University World News om hur mobilitet ska förbättra högre utbildning i EU »

 

Nyheter i korthet


75 000 studenter i Brasilien får statliga stipendier för studier utomlands
Brasiliens president Dilma Roussef lanserade i somras ett stort stipendieprogram för studier utomlands. Minst 75 000 studenter ska före utgången av 2014 få sådana studier finansierade av staten. Dessutom ska landets näringsliv bekosta 30 000 stipendier. Stipendierna avser utbildning på såväl grundnivå som avancerad nivå och forskarnivå. I Sverige ska Internationella Programkontoret enligt Utbildningsdepartementet inom kort vända sig till universitet och högskolor för att samla in information om svenska lärosätens möjligheter att delta i programmet.
 
Läs på brasilianska regeringens webbplats om stipendier för utlandsstudier »
 
Finska universitet får 195 miljoner euro i motfinansiering av staten
För det kapital som de finska universiteten har samlat in genom privata donationer under första halvåret i år blir den statliga motfinansieringen 195 miljoner euro (1,8 miljarder SEK). Det har regeringen nu beslutat. Av dessa får Aalto-universitetet ca 129 miljoner euro. De insamlade medlen ska tillsammans med statens motfinansiering ingå i universitetens s.k. grundkapital. Hur avkastningen på detta kapital ska användas bestämmer lärosätena själva. Tanken är att kapitalet ska förstärka lärosätenas autonomi.
 
Läs på utbildningsministeriets webbplats om donationer och motfinansiering i Finland »

Saudiska universitet köper bättre placering i rankning
King Abdulaziz University (KAU) i Saudiarabien har köpt sig en förbättrad position på rankningslistorna. Framstående forskare vid universitet i bl.a. USA får ett högt arvode för mycket lite arbete, men på villkor att de uppger att de är knutna till KAU i den lista över högt citerade forskare som ges ut av Institute for Scientific Information. Tidskriften Science rapporterar att fler än 60 topprankade forskare från olika områden har ingått sådana avtal med KAU.
 
Läs i Science om hur forskares renommé kan köpas »

Västbanken blir bas för gratis utbildning på nätet
Ett amerikanskt webbaserat universitet, University of the People, har startat på Västbanken. Det kommer att drivas utan vinstsyfte och erbjuda gratis utbildning på nätet till studenter i fler än 120 länder. I undervisningen kommer studentmentorer från bl.a. Harvard University att delta. Den israeliske entreprenören Shai Reshef, som grundat universitetet, vill kunna erbjuda billig men ändå högkvalitativ utbildning till dem som inte har råd att studera någon annanstans.
 
Läs i New York Times om ett nytt webbaserat universitet på Västbanken »
 

Från redaktionen


Kära läsare, detta är vårt sista nummer för i år. Vi tar nu julledigt och återkommer i januari. Som vanligt vill vi så här i slutet av året passa på att tacka er för såväl uppmuntrande tillrop som påpekande om felaktigheter i vår rapportering. I båda fallen tolkar vi det som bevis på att vi har mycket engagerade läsare!

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-12-16
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .