Startsida Högskoleverket

 
 
Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 37, 2011

9 december 2011

Nya rön om "the boy problem"


I USA både deltar kvinnorna i och slutför högskoleutbildning i mycket högre utsträckning än män. Det är ingen nyhet, men en ny studie visar nu hur utbrett och tydligt mönstret är. Det slår igenom i alla inkomstgrupper och inom alla de raser som man delar in den amerikanska befolkningen i. Forskare vid University of Michigan visar bl.a. att den största skillnaden mellan könen ifråga om att slutföra högre utbildning finns på den högsta inkomstnivån, där kvinnorna har ett övertag på 13 procentenheter jämfört med männen. Detta är förvånande resultat enligt som är en av forskarna bakom studien, Susan Dynarski: "When you hear about ´the boy problem´ you tend to hear about low-income groups."

Forskarna lyfter också fram den ökande klyftan mellan grupper med låg och hög inkomst ifråga om att påbörja högre utbildning. I den högsta inkomstgruppen var det hela 50 procentenheter fler som påbörjade en högre utbildning, 80 procent jämfört med 30 procent. Enligt forskarna finns det också tecken på att skillnaden fortsätter att öka. När det gäller att fullfölja utbildningen var skillnaderna mellan inkomstgrupperna något mindre. I den lägsta inkomstgruppen var det nio procent som fullföljde utbildningen jämfört med 54 procent i den högsta gruppen. På frågan om vilka orsakerna är till de stora skillnader som studien visar, säger Susan Dynarski att man inte har några säkra svar. Hon lyfter dock fram sociala förhållanden och arbetsmarknadsfaktorer som troliga orsaker.

Läs om kvinnors högre studiedeltagande i Inside Higher Education »


Afrikanska lärare utbildas via Internet


En ny slags lärarutbildning har fått stor spridning i Afrika. Det är tack vare konsortiet TESSA, Teacher Education in Sub Saharan Africa, som utbildningsmaterial finns fritt att tillgå över internet. TESSA drivs från Open University, det internet-baserade brittiska universitetet som har till särskild uppgift att bredda rekryteringen till högre utbildning. I Afrika har konsortiet 18 universitet som medlemmar. Hittills har 400 000 lärare i 12 länder tagit del av undervisningsmaterialet och för det har TESSA vunnit ett pris vid World Innovation Summit for Education som nyligen hölls i Doha, Qatar.
 
För lite resurser för lärarutbildning har varit ett stort hinder för att nå målet utbildning för alla barn. Med ny teknik kan utbildningen bli effektivare och spridas till nya ställen. Freda Wolfenden, programdirektör för TESSA, berättar att kvinnliga lärare nu kan utbildas på landsbygden i Malawi: "If we take women out of the village to train them in the city, they don't return." Undervisningsmaterialet ska vara mycket flexibelt för att passa i olika sammanhang. Ett exempel är att det finns på de tre språken franska, arabiska och swahili.
 
Läs om nya former av lärarutbildning i Afrika i University World News »

 
Lättare att få utbildning erkänd i Ryssland och Asien
Det ska bli fler utländska studenter på masterprogram och i forskarutbildning i Ryssland. Landets utbildningsdepartement vill åstadkomma detta genom att göra det lättare att få utländska utbildningar erkända. Tidigare har i stort sett bara examina från före detta Sovjetrepubliker erkänts, men det stundar nya tider. Nu ska en lista upprättas över universitet vars examina är accepterade. De godkända universiteten ska ligga i något av de s.k. G8-länderna och vara rankade bland de 300 bästa i Academic Ranking of World Universities eller QS World University Rankings. Det ska också bli lättare för utländska universitetslärare att arbeta i Ryssland. Förhoppningen är att de ska förnya undervisningen och kunna förbereda ryska studenter för studier i andra länder.

Även i Asien finns ett ökat intresse för erkännande av högre utbildning. Vid UNESCO:s ministermöte i Tokyo i slutet av november antogs en överenskommelse om erkännande av examina inom högre utbildning i den asiatiska delen av Stillahavsregionen. Med det nya avtalet är det meningen att examina ska bli mer jämförbara. En student som inleder sina studier i ett land ska kunna fortsätta dem i ett annat. Att examina erkänns betyder att en student från Australien, med en treårig Bachelor-examen, ska kunna studera vidare i Korea, trots att det där krävs fyra års studier för motsvarande examen.

Läs om erkännande av utländsk utbildning i Ryssland i University World News »  
Läs om erkännande i Asien i Korea Herald »


Högre utbildning måste bli mer kostnadseffektiv, säger Obama


President Obama träffade nyligen rektorer från tio lärosäten tillsammans med experter på kostnader för högre utbildning. Mötet kan ha utlösts av den senaste tidens studentdemonstrationer mot höga studieskulder (se nyhetsbrevet nr 35). President Obama har i olika sammanhang sagt att en ökning av antalet personer med college-utbildning är avgörande för USA:s framtid. Målet är att USA ska ha världens högsta andel med en college-examen. Om det ska vara möjligt med landets nuvarande ekonomiska situation måste kostnaderna sänkas. Regeringens policy har hittills varit att stödja studenter med svag ekonomi genom det så kallade Pell Grant -programmet. Mötet visade att fokus nu skiftar från studieavgifter till utbildningens faktiska kostnader.

Mötet avhandlade inte bara frågan om hur utbildning ska bli något man har råd med, utan också hur lyckade resultat vid enskilda lärosäten kan omsättas i stor skala. Inga konkreta förslag kom fram vid mötet, men ett resultat kan bli att regeringen skapar ekonomiska incitament för lärosäten att examinera fler eller att hitta nya sätt att bli ekonomiskt effektiva. En sak som särskilt förts fram av rektorer är att den federala regeringen bör skriva in ett förbud för delstater att minska sitt stöd till högre utbildning när det federala stödet ökar. Över huvud taget bör delstaterna pressas att stödja sina lärosäten, anser många ledare för offentligt ägda lärosäten.

Läs om kostnader för högre utbildning i Inside Higher Education »

Stora finansiella problem om Tyskland helt slopar studieavgifterna


Planerna på att slopa studieavgifterna i de två delstater (av 16) där de fortfarande finns kan komma att ge lärosätena stora problem. Det säger Bernd Huber som är rektor för Ludwig-Maximilians-Universität i München, ett av de mest ansedda lärosätena i Tyskland. I delstaten Bayern — där detta lärosäte ligger — och i delstaten Nieder-Sachsen betalar studenterna idag en studieavgift på 1 000 euro (9 000 SEK) per år. För Ludwig-Maximilians-Universität svarar avgifterna för 6 procent av lärosätets totala budget om 480 miljoner euro (4,3 miljarder SEK). Bernd Huber säger att studieavgifterna bl.a. har använts till att utöka bibliotekets öppettider, till ökad handledning och till förbättrad utbildning inom det medicinska området. Det tillskott som studieavgifterna ger är enligt Huber extra viktigt nu när man upplever en kraftig ökning av antalet studenter. Ökningen — som är ca 25 procent — beror på att den tyska gymnasieutbildningen har gjorts ett år kortare och att man samtidigt gjort förändringar i kraven på militärtjänst. 

Just Ludwig-Maximilians-Universität har fått ökade resurser genom det tyska Excellence-initiativet. Det har bl.a. givit möjligheter att rekrytera fler doktorander, något som enligt en artikel i Times Higher Education kommer att bevakas noga av andra forskningsinriktade universitet i Europa. Inte minst i Storbritannien kommer man enligt tidningen att följa resultaten, mot bakgrund av den stora oro för hur finansieringen av doktorander kommer att utvecklas där.

Läs om studieavgifter i Tyskland i Times Higher Education »

Nyheter i korthet


Lansering av Eurypedia — en encyklopedi om utbildning i Europa


Nu finns en ny källa till kunskap om utbildningssystemen i 33 av Europas länder. Det är en databas som baseras på s.k. wiki-teknologi och omfattar mer än 5 000 artiklar om utbildningssystem på olika nivåer i EU:s 27 medlemsstater och i Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz samt Turkiet. Eurypedia har utvecklats
i samverkan mellan Europeiska kommissionen och de nationella Eurydice-kontoren.

Läs om Eurypedia på EU-kommissionens webbplats »  

Kinesiska universitet får större inflytande över antagning


Kinas utbildningsminister har uppmuntrat universitet med högt anseende att använda egna inträdesprov, utöver det nationella provet. Syftet är att stödja särskilt talangfulla studenter inom t.ex. idrott, konst och litteratur. Det förekommer redan att universitet samarbetar om att genomföra oberoende inträdesprov för att underlätta deras ansökningar. En student ska kunna söka till alla de lärosäten som ingår i samarbetet, med ett gemensamt prov.
 
Läs om inträdesprov i Kina i China Daily »

Motstånd mot universitetssamarbete i Nederländerna


De tre holländska universiteten The University of Leiden, Delft University of Technology och Erasmus University Rotterdam diskuterar samarbete, som så småningom kan leda till samgående. Universiteten har olika profil och hoppas få större forskningsanslag genom att komplettera och förstärka varandra. Motståndet är dock starkt, en stor majoritet bland lärarna och studenterna vill att universiteten ska förbli egna lärosäten. Ett skäl kan vara att de minns Inholland, en misslyckad sammanslagning av ett antal högskolor.

Läs om samgående i Holland i University World News »
 

Bristande kvalitet i vietnamesisk högre utbildning


Vietnams högre utbildning har vuxit i rasande takt, de senaste 20 åren har antalet lärosäten ökat från 87 till 386. Kvaliteten ifrågasätts nu. När det blev känt att en provinsregering vägrade att anställa examinerade från privata lärosäten utlöste det en upprörd mediedebatt. Regeringen kritiseras för att det varit för lätt att starta lärosäten och för att utbildningens kvalitet inte kontrolleras tillräckligt. Regeringens svar har varit att inleda inspektioner, och ett antal utbildningsprogram har stoppats tills vidare.

Läs om vietnamesisk högre utbildning i University World News »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-12-09
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .