Startsida Högskoleverket

 
 
Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 33, 2011

11 november 2011

Studenter plagierar helst från Wikipedia


Studenter väljer i första hand att plagiera material från ställen de känner till. Det konstateras i en rapport från företaget Turnitin som spårar plagiat på nätet, "Plagiarism and the Web: A Comparison of Internet Sources for Secondary and Higher Education Students". Nio miljoner uppsatser från gymnasieelever och 24 miljoner från högskolestudenter har analyserats för att se vilka källor som plagieras. Wikipedia är den i särklass populäraste källan bland studenterna, långt populärare än Yahoo answers, Slideshare, Answers.com och Appapers.com, som kommer på andra till femte plats. Wikipedia och Yahoo answers toppar listan också för gymnasieeleverna.

När rapportens författare jämför hela kategorier i stället för enstaka sajter är bilden en annan. Totalt sett är det nämligen populärast att ta material från sociala media och fildelningssajter. Därefter kommer en grupp "läxhjälpssajter" som studenter uppmuntras att ta hjälp av, som medlibrary.org. På tredje plats kommer sajter där studenter kan köpa uppsatser, följt av tidskrifter och andra nyhetssajter. Encyklopediska sajter, som Wikipedia, kommer först på femte plats.
 
Läs om källor till fusk på sajten Campus Technology »

Nej till krav på pedagogisk utbildning för brittiska universitetslärare


Ett kraftfullt “nej tack" blev svaret på ett förslag till standardiserad pedagogisk utbildning för lärare inom högre utbildning i Storbritannien. The Higher Education Academy (HEA — en statligt finansierad organisation) skickade förra hösten ut ett förslag på remiss. Förslaget gällde ett nytt ramverk för karriärutveckling, the UK Professional Standards Framework. Det innehöll bl.a. en tydlig rekommendation till lärosätena att alla nya lärare och forskare skulle genomgå ett utbildningsprogram som ackrediterats av HEA och att klassrumsobservationer skulle vara en del i detta program. Liknande förslag har också framförts i the Browne Review, den stora utredning som föregick beslutet om höjda studieavgifter i England. 

I en rapport som baseras på remissvaren lägger HEA nu fram en reviderad version av sitt ramverk för karriärutveckling. Där nämns inte något krav på utbildning för personalen. Juli Hall, som är vice ordförande för the Staff and Educational Development Association är glad för att HEA har lyssnat till kritiken och konstaterar att många i sektorn var mycket irriterade över att man försökte diktera hur utbildningen skulle läggas upp: "Universities have designed their own programmes over the past 20 years in this area, so this sounded like the HEA was telling institutions what to do." Totalt sett var över 70 procent av remissinstanserna negativa till förslaget om en standardiserad utbildning, inklusive finansieringsmyndigheten Hefce.

Läs om pedagogisk utbildning i Times Higher Education »


Stora avhopp från norsk lärarutbildning


Av de studenter som påbörjade studier till en bachelorexamen i Norge år 2005 var bara 42 procent klara efter tre år, och 16 procent behövde fem år på sig. Studenter som studerade ekonomi eller administrativa ämnen klarade sig sämre än genomsnittet. Bara 35 procent var klara efter tre år, och 25 procent avbröt sina studier helt.

 
Dåligt gick det också för studenter på allmänlärar- och grundskollärarutbildningarna. Dessa utbildningar är fyraåriga men bara 43 procent av dem som startade år 2004 var klara på den tiden. Hela 27 procent avbröt sin lärarutbildning. Uppfattningarna går isär om orsaken. Lars Monsen, professor i pedagogik vid Högskolen i Lillehammar, anser att problemet är att studenter med låga gymnasiebetyg söker till lärarutbildningen: "En grunn til at studenter faller fra studier er at de ikke er skikket til å bli lærere, men blir fortsatt tatt opp til studiet på grunn av de lave karakterkravene". Patrick Hanevik, dekanus vid Högskolen i Oslo og Akershus, vill inte lägga skulden på studenterna: "Vi som driver utdanningen har ansvaret for frafallsprosenten. Vi må bli bedre på informasjon og oppføljning". Ett exempel på något som kan bli bättre är den praktiska delen av utbildningen. Det är ofta den delen av utbildningen som är orsak till avhopp.
 
Läs om norska studenters studieresultat i studentidningen Universitas »
Läs om bekymmer med lärarutbildningen i Norge i studentidningen Universitas »

 

Studielån och bristande internettillgång ger problem i Indien


De banker som svarar för studielån i Indien ska nu koppla möjligheten att få lån till studenternas framtida anställningsbarhet och potentiella framtida inkomster. Det är the Indian Banks' Association som genom de nya kriterierna ska försöka få ordning på problemen med bristande återbetalning av studielån i landet. Problemen bottnar i att ambitionerna för barnens utbildning snabbt ökar bland familjer i den lägre medelklassen. Antalet studenter som ansöker om lån har mer än fördubblats under de senaste fem åren. En utbildningsagent i Indien säger till University World News att “Indian parents will go to any extent to ensure that children are educated and employed. Many parents don't think twice before taking out a loan if they cannot afford the tuition fee". Till saken hör att lån på upp till 400 000 rupier (drygt 50 000 SEK) inte kräver någon säkerhet. Detta har lett till stora problem, särskilt för studenter som inte kan hitta arbete efter examen.

En annan aktuell fråga i Indien är den bristande tillgången till modern kommunikationsteknik. Hittills är det bara 11 600 högskolor som har tillgång till Internet. Nu har regeringen emellertid beslutat att totalt 572 universitet, 25 000 högskolor och 2 000 tekniska skolor (polytechnics) ska bli uppkopplade. Ett viktigt motiv för satsningen är att lärosätena ska kunna få fri tillgång till det omfattande material för e-lärande som tagits fram, bl.a. i form av många hundra timmars föreläsningar av lärare vid Indian Institute of Technology.

Läs om studielån i Indien i University World News »
Läs om den planerade IT-satsningen i Indien i nättidningen Live Mint »

Nytt virtuellt nätverk ska koppla ihop doktorander i Afrika och Europa


Det nya nätverket DocLinks ska bli ett sätt att minska ensamheten för doktorander och uppmuntra till utbyte av erfarenheter och resurser. Initiativet offentliggjordes vid the World Innovation Summit for Education som hölls nyligen. DocLinks ska samordnas av Association of Commonwealth Universities (ACU) och stöds av ett flertal partner, bl.a. Erasmus Mundus-programmet. Andra partner är University of Botswana, Dublin City University och universitetet i Jyväskylä. I ett första skede ska nätverket drivas under två år, men ACU har redan lovat att fortsätta under minst ett tredje år. Arbetet ska inledas med en behovsanalys och därefter ska en webbplats utvecklas, inklusive en virtuell mötesplats. Dessutom ska två utbildningstillfällen som bygger på fysiska möten anordnas.
 
John Kirkland, biträdande generalsekreterare i ACU, motiverar initiativet till DocLinks med att "Our feeling is that, despite the growth of graduate schools, doctoral study is still a very isolated experience for many." Nätverket vänder sig i första hand till tre grupper: europeiska doktorander i Europa, afrikanska doktorander i Afrika och afrikanska doktorander i Europa. Vid de två särskilda utbildningstillfällena ska såväl akademiskt innehåll som organisationsfrågor diskuteras.  
 
Läs om nätverket DocLinks i University World News »

Nyheter i korthet


Arbetsgivare är positiva till studier utomlands
Sex av tio arbetsgivare runt om i världen värdesätter erfarenhet av studier utomlands. Det hävdar undersökningsföretaget QS efter att ha frågat mer än 10 000 arbetsgivare i 116 länder. Variationerna mellan länderna är dock stora. Enligt undersökningen är arbetsgivare i Spanien, Schweiz och Tyskland mest positiva, medan deras kollegor i Australien, Sydafrika och Nya Zealand är minst positiva.
 
Läs om värdet av studier utomlands på företaget QS:s webbplats »
 
Studentenkäter ger dåligt underlag för förändringar
Universitet som vill utveckla utbildningens kvalitet bör inte förlita sig alltför mycket på studenternas svar om hur nöjda de är med sin utbildning. Det hävdas i en studie av den stora, och sedan år 2005 återkommande, brittiska undersökningen National Student Survey. Studiens författare, Duna Sabri, säger i en kommentar att den i USA vanliga undersökningsmodellen som utgår ifrån att studenterna är aktiva deltagare i utbildningen, inte passiva konsumenter, är att föredra.
 
Läs om studentundersökningar i Times Higher Education »

Stora skillnader i fördelningen mellan män och kvinnor
Andelen kvinnor respektive män bland studenter i högre utbildning varierar stort mellan länder. Den absolut största kvinnliga dominansen finns i Qatar där de kvinnliga studenterna är mer än sex gånger fler än de manliga. I andra änden av skalan finns Chad, där männen är sex gånger fler än kvinnorna. Siffrorna kommer från en rapport sammanställd av the World Economic Forum.
 
Läs om hur könskvoterna skiljer sig åt på World Economic Forums webbplats »

Stipendium ska locka norska studenter att studera i "rätt" länder
Ett stipendium för språkutbildning ska öka norska studenters vilja att studera i länder som är viktiga för Norges handelsutbyte. Det gäller framför allt Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Studenterna väljer i dag helst engelskspråkiga länder. Med det nya stipendiet ska studenterna kunna studera landets språk i två terminer utan att behöva ta studielån för det. Stipendiet blir en signal om vilka länder regeringen vill att studenterna ska välja.

Läs om förutsättningar att studera utomlands i studenttidningen Universitas »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-11-11
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .