Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 23, 2011

26 augusti 2011

Hård kritik mot brittiska regeringens vitbok om högre utbildning


Den politik för högre utbildning som regeringen i Storbritannien nyligen presenterade i en vitbok får skarp kritik. Bland annat kritiseras en ny modell för tilldelning av utbildningsplatser. Engelska universitet ska själva få bestämma hur många av de bästa studenterna som man vill anta, istället för att som nu regeringen anger ett tak för antal platser med statlig finansiering. Den fria antagningen ska gälla studenter med minst betyget AAB i sin slutexamen (A-levels). Tanken är att skapa en priskonkurrens där sökandetrycket förmår lärosäten som befinner sig i mitten av den nationella rankningen att sänka sina studieavgifter, eller öka kvaliteten, för att öka antalet sökande.     
 
En ny analys dömer nu ut regeringens politik. Det är välrenommerade Higher Education Policy Institute (Hepi) som står för analysen. Där säger man bl.a. att den riktning som stakas ut i vitboken kommer att leda till ett tudelat system som förvärrar skillnader mellan lärosätena. Det kommer att uppstå en grupp små, men välfinansierade elitlärosäten där studenterna i grundutbildningen får betala 9 000 pund per år (närmare 94 000 SEK). I den andra gruppen kommer majoriteten av landets lärosäten att finnas. De senare kommer (motvilligt) att ta ut mindre än 7 500 pund av studenterna.  Hepi varnar också bl.a. för att antalet nya platser ska bli lägre än förväntat och därmed begränsa studenternas valmöjligheter, att kostnaden för skattebetalarna kommer att öka, att det blir de som minst behöver det som får stipendier samt att vissa lärosäten kommer att få stora problem eftersom de helt enkelt missbedömer hur man ska "spela det nya spelet".
 
Läs om vitboken i the Guardian.

Läs om den kritiska analysen i Times Higher Education.

 

Danska universitet får inte se ut hur som helst


Danmark inför ett lagstadgat skydd för beteckningen universitet. Motivet är att studenterna ska veta att om det heter universitet så är det fråga om kvalificerad utbildning. Problemet med bluffutbildningar aktualiserades för några år sedan och har nu lett till en lagändring i Danmark.

Falska universitet som ger examina är ännu så länge inget stort problem i Danmark. Ett "universitet", European Management University, misstänks dock ha gett examina på tvivelaktiga grunder, och har meddelat att de kommer att lämna Danmark när lagen träder i kraft. University of Denmark, vars undervisning är helt nätbaserad, hoppas i stället på att fortsätta med stöd av amerikansk ackreditering. I Sverige har Högskoleverket tidigare uppmanat den svenska regeringen att införa samma skydd för beteckningen universitet.

Av de 16 enheter som inte längre får heta universitet är det bara några få som erbjuder akademiska examina. I stället är det bl.a. sommarskolor, ett konstprojekt och en privatskola som har fått beskedet att de måste byta namn. Det har väckt upprörda känslor. Risken att någon skulle tro att de aktuella enheterna bedriver universitetsutbildning är liten, anser vissa kritiker. Andra framför att ett universitet ska stå för den fria kunskapen och att det inte kan vara underordnat staten.
 
Läs om skydd av universitetsbegreppet i nättidningen Information.

Privat amerikanskt lärosäte stäms för missbruk av statliga medel


Det amerikanska justitiedepartementet stämmer företaget Education Management Corporation för felaktig användning av statliga bidrag. Företaget driver 105 lärosäten med totalt 150 000 studenter i USA. Under åren 2003—2011 fick man omkring 11 miljarder dollar (ca 70 miljarder SEK) i statliga bidrag. En del av dessa ska enligt justitiedepartementet felaktigt ha använts som bonus till den personal som rekryterar studenter. På företaget förnekar man dock att medlen har använts på detta sätt. Stämningens omfattning är rekordstor, men år 2009 resulterade en liknande stämning mot the Apollo Group i en förlikning där företaget fick betala 78,5 miljoner dollar (ca 500 miljoner SEK) i skadestånd. Tilläggas bör att lagen medger att skadestånd kan uppgå till tre gånger de medel som använts felaktigt.

Den amerikanska stämningen har väckt uppseende i Storbritannien, inte minst för att regeringen där på olika sätt försöker stimulera privata aktörer att bedriva högre utbildning i landet. Universitetsministern, David Willetts, träffade t.ex. representanter för just Education Management Corporation förra året.  Sally Hunt, generalsekreterare i universitetslärarnas fackliga organisation, the University and College Union, är mycket kritisk och säger att stämningen i USA är djupt generande för den brittiska regeringen: "It is a disgrace that ministers are contemplating giving taxpayers' money to these characters while starving our public universities and colleges of funds".

Läs om den amerikanska stämningen i New York Times.

Läs om brittiska reaktioner på stämningen i Times Higher Education.
 

Rektorer i Schweiz kan själva begränsa antalet utländska studenter


Universiteten i Schweiz kan begränsa antalet utländska studenter utan att bryta mot någon internationell överenskommelse. Det har en expertgrupp inom landets rektorskonferens kommit fram till. Bakgrunden till uttalandet från gruppen är en allmän oro för ett kraftigt ökat inflöde av tyska studenter. Ett universitet som försökt begränsa antalet studenter från andra länder är Universität St.Gallen. Där valde man att införa antagningsprov för alla utländska studenter, högre studieavgifter (i stort sett en dubblering jämfört med föregående år) samt en generell kvot om maximalt 25 procent utländska studenter.

Schweiz är mycket populärt för studenter från andra länder. Totalt finns i landet 132 000 utländska studenter, vilket ska ses i relation till befolkningen på omkring 7,8 miljoner. Det nationalistiska partiet Schweizerische Volkspartei har i detta och andra sammanhang hävdat att utlänningar håller på att ta över landet.  En viktigare orsak till oron än propagandan är dock utvecklingen i Tyskland, där en avskaffad värnplikt och förkortad gymnasieskola kraftigt ökar antalet som nu söker högre utbildning.  För många av de tyska studenterna är utbildning i den tyskspråkiga delen av Schweiz ett alternativ till överbefolkade tyska universitet. Nu verkar dock farhågorna var överdrivna. Inför hösten har ökningen av sökande från Tyskland varit blygsam. Enligt University World News varnar Antonio Loprieno, ordförande i rektorskollegiet, de andra rektorerna för att ta till allt för drastiska metoder: " If we start discriminating against students from the European Union, we will be giving the wrong signal".

Läs om utländsks studenter i Schweiz i University World News.
 

UN Academic Impact växer så det knakar


Antalet medlemmar i FN:s initiativ UN Academic Impact (UNAI) har ökat med raketfart. Efter mindre än ett år ingår nu mer än 670 lärosäten från totalt 104 länder. Tanken med initiativet är att stärka FN:s möjligheter att tackla globala problem. Medlemslärosätena organiseras i nätverk runt elva centrumbildningar. Nätverken ska arbeta med någon av FN:s grundläggande principer, t.ex. mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och utrotande av fattigdom. Varje medlem åtar sig att, tillsammans med andra i nätverket, genomföra minst ett projekt som kan bidra till utvecklingen av dessa principer. För närvarande ingår tre danska och två norska lärosäten, men inget svenskt och inget finskt.

Nyligen hölls i Seol, Sydkorea, ett första möte för de elva centrumbildningarna. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon pekade då på några områden där världens regeringar inte gör tillräckligt. Hit hör, menade han, livsmedelssäkerhet och hållbar utveckling, inklusive klimatförändringar.  Som exempel på projekt inom UNAI kan nämnas att universitet i Ecuador, Japan, Libanon och Sydafrika nyligen gemensamt organiserade en serie e-diskussioner om utbildning.  Vid mötet i Seol lyftes också en ny samarbetsmodell fram, kallad North-South-South. I ett av de projekt som arbetar enligt denna modell samarbetar ett universitet i vardera Australien, Thailand, Malaysia och Vietnam. Projektet analyserar och jämför nationell utveckling, inklusive politisk utveckling och reformer inom offentlig sektor, ekonomisk politik och socio-kulturell utveckling i några av länderna.

Läs om UNAI i University World News.

Läs om North-South-South i University World News.

 

Nyheter i korthet


Lag om utländska lärosäten i Indien dröjer: Parlamentet kommer troligen inte att kunna fatta beslut om att tillåta utländska lärosäten att starta filialer i Indien under den nu pågående sessionen. Arbetet i parlamentet hindras av de protester som leds av Anna Hazare. Han har samlat studenter, universitetslärare, bönder och andra från alla samhällsklasser till protester mot korruptionen i landet.  Totalt väntar 15 propositioner om högre utbildning på att bli behandlade av parlamentet. Läs om Indien i University World News.
 
Mellanöstern framåt i Shanghai-rankningen: Lärosäten i Mellanöstern har gått kraftigt framåt i årets upplaga (den 9:e) av rankningen från Shanghai Jiao Tong University. King Saud University i Saudiarabien har tagit sig in bland de 300 lärosätena i topp, medan ett annat saudiskt universitet tillsammans med ett lärosäte från vardera Turkiet och Iran numera finns bland de 400 främsta. Tilläggas kan att det nu finns totalt 35 kinesiska lärosäten bland de 500 i topp. Läs om rankningen i University World News.
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20110819175018254
 
Säkerheten i utbildningen ska öka i Finland: Det ska bli lättare att ingripa mot studenter som kan innebära säkerhetsproblem. Det kan gälla studenter som har begått vissa typer av brott. För att höja säkerheten för bland annat minderåriga ändras den 1 januari 2012 en rad lagar. En ny nationell rättsskyddsnämnd ska också inrättas som ska se till att praxis blir enhetlig. Läs om de finska åtgärderna på Utbildningsministeriets webbplats.
 
Antagningsskandal vid medicinskt universitet i Ryssland: Rektorn för ett stort medicinskt universitet har avskedats för korruption. Flera hundra antagna studenter med höga poäng var påhittade. Istället har mindre kvalificerade, men verkliga, studenter antagits mot (olaglig) betalning. Korruptionen inom högre utbildning sägs hänga samman med låga löner till de universitetsanställda och brist på utbildningsplatser. Enligt University World News visar en opinionsundersökning att universiteten anses vara den näst mest korrumperade sektorn i landet, bara slagen av poliskåren. Läs om skandalen i University World News.
 
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Från redaktionen: Nu blev det fel igen. I förra numret gjorde vi det klassiska misstaget att utgå från svenska förhållanden när vi skrev om en mycket lyckad insamlingskampanj vid amerikanska Yale. Uppgifter i den amerikanska originaltexten, som vi tog för att vara personers ålder, angav troligen det år då de började sina studier. Tack till en uppmärksam läsare! 

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-08-26
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .