Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 2, 2011

21 januari 2011

Förödande kritik mot kvaliteten i amerikansk högre utbildning


Nästan hälften av studenterna vid ett antal college i USA har inte lärt sig något alls efter de första två åren, och en dryg tredjedel ingenting ens efter alla fyra åren. Det visar författarna till boken Academically Adrift: Limited Learning on College Campuses. Man har mätt studieresultat med testet Collegiate Learning Assessment, som mäter kritiskt tänkande, analytisk förmåga m.m. Inte överraskande finner bokens författare att hur mycket studenterna lär sig är direkt kopplat till vilka krav som ställs på dem. Många amerikanska studenter väljer kurser där arbetsbördan, i form av mängden kurslitteratur och uppsatser att skriva, är liten.

En stor del av problemet med studenternas lärande är att det lönar sig mer för lärosäten att anta och utexaminera många studenter, än att se till att de får goda kunskaper: "It's a problem when higher education is driven by a student client model and institutions are chasing after bodies,"säger en av författarna, Richard Arum. Boken visar också att det finns stora skillnader inom lärosäten, och resultaten skulle därför kunna förbättras om lärosätena blev mer konsekventa i vilka krav som ställs.
 
Läs mer om den nya boken på Inside Higher Education.

Arbetslöshet bland nyexaminerade i Nordafrika skapar oro


Alla skolor och universitet i Tunisien har stängts på obestämd tid. Orsaken är de våldsamma protesterna i landet, där arbetslösheten bland högskoleutbildade är en viktig ingrediens. I Marocko och Algeriet är arbetslösheten också stor och detta, tillsammans med försämrade levnads- och utbildningsvillkor, har lett till strejker och oro i flera av regionens länder.

Enligt en studie från Carnegie Middle East Center har den allmänna minskningen av arbetslösheten inte påverkat dem med högre utbildning, och studien pekar på att den högre utbildningen är dåligt anpassad efter arbetsmarknadens behov. I Algeriet har försök att introducera Bolognamodellens tre examensnivåer mött hårt motstånd. Nya sätt att organisera kurser, scheman, examination m.m. har hanterats dåligt, enligt uppgifter från lärare. Svårigheter att gå vidare till masterutbildning har också gjort att studenter lämnats i sticket med en treårig bachelorutbildning. Tidningen La Tribune beskriver en sektor som präglas av misskötsel och skandaler.

Läs mer om Nordafrika på University World news.

Läs mer Algeriet på University World news.

Publicering on-line en allt starkare trend


Tidskrifter som publicerar vetenskapliga artiklar on-line blir allt vanligare. I sommar lanseras Scientific Reports, som ska täcka in flera tunga naturvetenskapligt inriktade ämnesområden. Vissa bedömare befarar att denna och andra tidskrifter som publiceras on-line utgör ett direkt hot mot många mindre och snävt inriktade tidskrifter. Även läsarnas möjligheter att kommentera, diskutera och sprida artiklarna elektroniskt har ökat. Genom att vara aktiva på internet kan läsarna visa hur viktiga artiklar och forskningsrön är. Detta kan i sin tur komma att påverka hur mycket ett bibliotek ska betala för en tidskrift.

Med vågen av open access-publicering av vetenskapliga resultat kommer även en kritik mot den traditionella användningen av citeringar. Parallellt med förändringarna i hur forskningsresultat publiceras utvecklas nya metoder för att mäta artiklars vetenskapliga genomslag. I det arbetet spelar citeringar i tryckta tidskrifter en mindre viktig roll. Istället ökar betydelsen av sociala medier där artiklar bedöms, kommenteras och delas. Marie Mc Veigh vid Thomson Reuter, som har den ursprungliga databasen för citeringar, säger att "We continue to follow the initiatives in the library and publishing communities regarding usage, access and download-based metrics."
 
Läs mer om publicering on-line på Times Higher Education.
http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?storycode=414822

 
Läs mer om mätning av citeringar på Inside Higher Education.

Höjda studieavgifter får engelska studenter att söka sig till andra länder


Antalet engelska studenter som söker till universitet i Europa och USA ökar kraftigt. Enligt amerikanska Fulbrightkommissionen var det mer än 4 000 studenter som deltog i deras informationsdag i höstas. Det är 50 procent fler än förra året och besöken från Storbritannien på organisationens webbplats har ökat med 30 procent. Detta, tillsammans med andra rapporter i brittiska medier, antyder att den aviserade höjningen av studieavgifterna börjar få konsekvenser.
 
Redan tidigare har det stått klart att antalet sökande till kommande läsår, som är det sista med den gamla begränsningen för studieavgifterna, kommer att öka kraftigt. Det handlar också om att ovanligt många studenter inte blev antagna till innevarande läsår och de söker nu på nytt. Men det faktum att många inte kom in gör nu att många studenter för säkerhets skull också söker till lärosäten utomlands. Stort intresse verkar Nederländerna tilldra sig, eftersom det har betydligt lägre avgifter än vad som förväntas gälla i England. Även från Danmark rapporteras viss ökning av intresset.

Läs mer om engelska studenter på the Guardian.

Påstådd diskriminering kan hota studiemedel för studier utomlands


Möjligheten att studera utomlands med studiemedel kan komma att begränsas. Det är i så fall den yttersta konsekvensen av ett aktuellt ärende i EU-domstolen där EU-kommissionen har stämt Nederländska staten. Stämningen gäller indirekt diskriminering av arbetstagare som rör sig mellan unionens länder. Diskrimineringen består enligt kommissionen i att staten ställer krav på bosättning i landet under viss tid för att en student ska kunna få studiemedel för studier i ett annat land. Detta krav innebär att bl.a. personer som utvandrat från Nederländerna diskrimineras jämfört med dem som inte flyttar.

Till saken hör att den fria rörligheten inom unionen värnas mycket starkt i EU:s traktat. Om kommissionen vinner målet i EU-domstolen riskerar Nederländernas system för studiestöd att bli orimligt dyrt. Om systemet måste göras om kan en konsekvens bli att färre kommer att kunna studera utomlands. Danmark och Sverige har regler som liknar dem som finns i Nederländerna. Båda länderna har också lämnat skriftliga synpunkter till domstolen. Dom i målet kan inte förväntas förrän om tidigast ett år.

Läs mer om studiemedel på danska Vetenskapsministeriets webbplats.

Nyheter i korthet


Tyskland: Att 5 000 utländska studenter som tagit examen får stanna kvar för att arbeta är bra. Dessvärre får 75 procent av utländska studenter som examineras inte fortsatt uppehållstillstånd. Nyhetsbrevet har tagit upp den positiva sidan (nr. 35/2010) men det finns alltså även en negativ sida och den upprör bl.a. näringslivets organisationer. För att få uppehållstillstånd krävs dels att man tjänar minst 66 000 euro per år, dels att den aktuella delstaten anser att arbetet motsvarar avlagd examen. Läs mer om utländska studenter på der Spiegel (på tyska).

Sydafrika: 50 procent fler platser vid universitet och yrkesinriktad utbildning och ett gratis sista år för dem som tar examen, det utlovar Sydafrikas president Jacob Zuma. Satsningen på ett kostnadsfritt sista år ska ses i ljuset av att en hög andel studenter hoppar av sina studier och att gratis utbildning är en viktig fråga för ANC. Läs mer om Sydafrika på University World News.

Finland: Om två år kan Finland ha ett nytt konstuniversitet. Det ska skapas genom en sammanslagning av Bildkonstakademin, Sibeliusakademin och Teaterhögskolan. Förslaget ges i en utredning och undervisningsminister Henna Virkkunen menar att tiden är mogen. Konstuniversitetet ska internaitonellt profileras som den fria konstens universitet och bl.a. öka kännedomen om de finska konstområdena internationellt. Läs mer om konstuniversitetet på finska utbildningsministeriets webbplats.

Venezuela: Det nya parlamentet har förkastat ett förslag till ändrad universitetslag. Den skulle ha inneburit att regeringen fick större kontroll över universiteten, men förslaget har mött omfattande protester. Förslaget kom från det avgående parlamentet och uppgavs ha till syfte att demokratisera den högre utbildningen, men har kopplats till försöken från Hugo Chavez att öka sin egen makt.
Läs mer om Venezuela på BBC:s webbplats.

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-01-21
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .