Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 14, 2011

15 april 2011

Brittiska forskare rasar mot regeringens styrning


Den brittiska regeringen beskylls för att ha avskaffat principen om akademisk frihet. Det handlar om misstanken att forskningsanslag från AHRC, forskningsrådet för humaniora, i fortsättningen till stor del kommer att fördelas till forskning om "Big Society". Begreppet, ursprungligen lanserat av de konservativa, innebär att individer och grupper ska styra över fler områden i sina liv och sköta mer av det lokala samhället. Det har på senare tid blivit ledord för den brittiska regeringen. Bland forskare finns en oro för att det nu ska vara stopp för intressestyrd forskning. Många är också upprörda över att, som de ser det, politik blandas ihop med forskning.

Forskningsrådet tillbakavisar kritiken och hänvisar till att den del av forskningsmedlen diskussionen handlar om bara utgör en procent av rådets budget. AHRC framhåller också att anslagen fördelas av forskare i konkurrens som bygger på bästa kvalitet. Utbildnings- och forskningsminister David Willetts förnekar att regeringen försöker styra forskningsråden, men säger att det är lämpligt att regeringen ber råden ta hänsyn till hur de kan underlätta centrala strategiska prioriteringar.

Läs mer om konflikten om brittisk forskning i the Guardian »

Ytterligare en artikel i Times Higher Education »

 

Privata lärosäten allt vanligare i Östeuropa


Innan muren föll hade Polen bara ett privat lärosäte, medan antalet i dag är ca 300. Vid dessa studerar mer än en tredjedel av alla studenter och de betalar studieavgifter, eftersom de privata lärosätena saknar statligt stöd. I siffror rör det sig om 630 000 studenter. De flesta privata universiteten är inriktade på ekonomi, datavetenskap eller annan utbildning som leder till ett yrke, men en del har forskning med höga ambitioner. De ser sig också som mer flexibla än de statliga universiteten, och mer lyhörda för arbetsmarknadens behov. Med krympande ungdomskullar förväntas konkurrensen om studenterna öka, och hotet från de privata lärosätena kan tvinga fram nytänkande vid de statliga.

Även i Tjeckien har antalet privata lärosäten ökat sedan muren föll. Under den senaste tioårsperioden har de privata lärosätena blivit nästan 30 gånger fler, och är nu betydligt fler än de statliga. För tio år sedan omfattade de en procent av studenterna, idag 14 procent. De privata lärosätena är mer inriktade på fortbildning för yrkesverksamma och har en stor andel distansutbildning. De har kritiserats för otillräcklig kvalitet, men den största kritiken har riktats mot ett statligt universitet. Där handlade det om korruptionsmisstankar vid den juridiska fakulteten (se också nyhetsbrevet nr. 35/2009).

Läs mer om privata lärosäten i Polen i the Guardian »

Läs mer om privata lärosäten i Tjeckien i the Prague Monitor »

Brittiska studieavgifter skenar


Sedan taket för studieavgifter höjdes har nu två tredjedelar av brittiska universitet sagt att de vill höja till det maximalt tillåtna beloppet, 9 000 pund (närmare 92 000 SEK). Tim Leunig, chefsekonom vid den liberala tankesmedjan CentreForum, ser en utveckling mot att alla lärosäten tar ut maxbeloppet som oundviklig: "They would have every incentive to do so, and no incentive not to do so." Efterfrågan på högre utbildning är större än tillgången och konkurrens mellan lärosäten hindras av att antalet studenter som ett lärosäte får anta är bestämt av regeringen. Dessutom ger höga avgifter status, och gör lärosätet attraktivt i studenternas ögon. De höga avgifterna är ett politiskt nederlag för regeringen.

Regeringen överväger nu att börja fördela studieplatserna genom en auktion där platser går till det lärosäte som erbjuder en utbildning som ger mest för skattepengarna. Universiteten skulle i så fall lämna slutna bud där det framgår vilken avgift de tänker ta av studenterna. Auktionen skulle upprepas till dess alla platser var fördelade inom lärosätenas kvoter. Detta skulle, hoppas man, kunna skapa nödvändig konkurrens mellan lärosäten.

Läs mer om utvecklingen av studieavgifter i Storbritannien i the Guardian »

Ytterligare en artikel om studieavgifter i the Guardian »

En artikel om studieavgifter i Times Higher Education »

 

Studenters skrivande kan inte utvecklas med standardiserade metoder  


Dagens elever och studenter skriver mer och oftare än tidigare generationers ungdomar, men det mesta skrivs utanför skolans och högskolans ramar, t.ex. på Facebook. Lärare på olika nivåer kan ändå utnyttja detta skrivande. Det hävdar Linda Adler-Kassner, professor och ordförande i den amerikanska organisationen the Council of Writing Program Administrators. Som stöd till lärare har hennes och några andra organisationer utvecklat det man kallar A Framework for Success in Postsecondary Writing. I bakgrunden finns också det ökade intresset för att mäta vad studenterna lär sig.

I de rekommendationer som organisationerna tagit fram förespråkar man allmänna ansatser snarare än specifika metoder för att stödja och mäta hur bra studenterna skriver. Tanken är att försöka identifiera tillvägagångssätt som har betydelse för "deep and permanent learning". Det handlar om vad man kallar "tankevanor" (habits of mind) som har betydelse för skrivande, läsande och kritiskt tänkande. Åtta sådana tankevanor pekas ut: Nyfikenhet, öppenhet, engagemang, kreativitet, uthållighet, ansvarstagande, flexibilitet och metakognition. När rekommendationerna nyligen presenterades fick de mycket positiva omdömen, men initiativtagarna fick också frågan om hur man känner igen t.ex. nyfikenhet när man ser den. Svaret blev att standardiserade mätmetoder ofta blir styrande för hur skrivande lärs ut: "Writing activities and assignments should be designed with genuine purposes and audiences in mind," eftersom "...formulaic writing for non-authentic audiences ... will not reinforce the habits of mind and experiences necessary for success ..."

Läs mer om akademiskt skrivande i Inside Higher Education »

 

Att bredda eller komplettera sina studier blir dyrt för danska studenter


Att byta inriktning på sina studier eller bredda kompetensen genom att läsa extra kurser blir dyrt för danska studenter. De som vill läsa kurser utöver dem som ingår i ett program måste nämligen betala skillnaden mellan det statliga bidraget till universitetet och vad kursen kostar. Orsaken är att dessa s.k. suppleringskurser räknas som deltidsstudier och för sådana är statsbidraget lägre än för andra kurser. Avgiften kan vara i storleksordningen 10 000 danska kronor (drygt 12 000 SEK) per termin. Också studenter som vill byta inriktning på sina studier mellan bachelor och master, och därför måste komplettera sin behörighet, måste betala. Just nu bedömer man att ca 500 studenter berörs av kravet på betalning. Antalet som läser kompletterande kurser har dock minskat kraftigt, som en effekt av de gällande reglerna.

Studenterna protesterar nu genom sin organisation Danske Studerendes Fællesråd. Bland annat gör man det genom att i brev till medlemmarna av Folketinget kräva att dessa går en kurs á 165 000 danska kronor för att få fortsätta sitt uppdrag. Beloppet är beräknat som 75 procent av deras lön före skatt i fyra månader, dvs. motsvarande vad avgifterna betyder för studenterna. Hanne Leth Andersen som är prorektor vid Roskilde Universitetscenter (RUC) delar studenternas frustration: "Vi er som universitet nødt til at følge de gældende regler, men der er ingen tvivl om, at brugerbetalingen på suppleringskurserne svækker de politiske mål om både fleksibilitet og mobilitet i uddannelsessystemet".

Läs mer om studieavgifter i Danmark i webbtidningen Politiken »

Nyheter i korthet


Australien: Vem kan ta hand om en webbplats för hållbar utveckling i högre utbildning? Det undrar the Australian Learning and Teaching Council (ALTC) som läggs ned för att finansiera uppbyggnaden efter översvämningarna förra året (se nyhetsbrevet 7/2010). Den nya webbplatsen är unik, menar Geoff Scott, prorektor vid University of Western Sydney: "It's not only got the what --- what you might want to do --- it's also got a little bit of the how'".

Läs mer om webbplatsen för hållbar utveckling i the Australian »

Frankrike: I två stora satsningar kommer den franska regeringen att ge medel för excellent forskning och högre utbildning. I den ena satsningen är hundra projekt klara, och ett fåtal lärosäten kommer att få större delen av resurserna. Projekten finns inom vitt skilda ämnesområden. En fjärdedel är, till exempel, inom humaniora. I den andra satsningen konkurrerar nu sju lärosäten om att få excellensstatus. Denna satsning kommer att kosta 7,7 miljarder euro (ca 70 miljarder SEK).

Läs mer om den franska forskningssatsningen i University World News »

Brasilien: Både USA och Europa uppvaktar Brasilien för att stärka samarbetet inom den högre utbildningen. Brasilien visar nu ett större intresse för samarbete än på flera år. Landets högre utbildning har vuxit och det finns goda resurser för att möta behovet av en välutbildad befolkning. Möjligheterna att få arbete är också stora för dem som kommer tillbaka till Brasilien efter studierna, så regeringen är inte orolig för att förlora dem som utbildat sig utomlands.

Läs mer om Brasilien i University World News »

Australien: Närmare en tredjedel av lärarna vid Central Queensland University (CQU) har tackat ja till icke-forskande tjänster. Bakgrunden till universitetets erbjudande är resultaten i forskningsutvärderingen The Excellence in Research for Australia (ERA). Där kom CQU på plats nummer 38 av totalt 41 deltagande lärosäten. Rektorn för CQU, Scott Bowman, säger att"It's not about putting teaching-only staff in a ghetto, but we had to stop kidding ourselves that all our academics were doing research".

Läs mer om icke-forskande lärare i the Australian »

 

Från redaktionen  


1. Nu, kära läsare, tar vi en veckas påsklov från nyhetsfloden. Men vi återkommer snart med nya krafter. Till dess önskar vi er en behaglig ledighet med alla tillbehör, dvs. påskakärringar, påskägg, sill och kanske en krimi (som ju lär vara obligatorisk i firandet väster om kölen). Glad Påsk!

2: Vi vill påminna om att du kan söka efter nyheter i äldre nyhetsbrev, ända tillbaka till år 2004. Om Tjeckien har vi t.ex. skrivit 11 gånger under denna period och om studieavgifter 133 gånger!

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-04-15
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .