Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 13, 2011
8 april 2011
USA satsar hårt på att få fler högskoleutbildade
Den amerikanska regeringen satsar stort för att få fler ungdomar genom högre utbildning. Tre fjärdedelar av alla ungdomar fortsätter sina studier efter high school, men mindre än hälften har tagit en examen sex år senare. Satsningen omfattar 20 miljoner dollar (ca 120 miljoner SEK) till ett stipendieprogram till de delstater som vidtar åtgärder för att höja examinationsfrekvensen och 50 miljoner till de delstater som lyckas. I nästa års budget aviseras 123 miljoner dollar till dem som lyckas bäst utan att ha höjt studieavgifterna. Utöver ekonomiska resurser sprider regeringen råd och strategier. Det ska bara handla om morötter, inga piskor, enligt regeringen.
Det konkreta målet med satsningen är att öka antalet studenter som examineras från högre utbildning med åtta miljoner. Regeringen kommer att ge varje delstat en kvot att fylla. I beräkningen tänker man ta hänsyn till hur delstaterna i dag skiljer sig åt. Examinationsfrekvensen är nämligen bara 28 procent på några håll, medan den är mer än 50 procent på andra. Regeringen har också som mål att alla amerikaner ska ha minst ett års postgymnasial utbildning, och att USA ska ha världens högsta andel högskoleutbildade år 2020.
Läs mer om den amerikanska satsningen i New York Times »
Både höger- och vänstervindar i Sydamerikas högre utbildning
Colombia planerar att under tre år satsa 2,4 miljarder pesos (cirka 8 miljoner SEK) på den högre utbildningen. Målet är en reformerad högskola dit 50 procent av varje årskull söker sig. Att ungdomar från underprivilegierade miljöer ska bli fler i högskolan nämns särskilt. Reformen ska leda till att utbildningen blir mer internationellt relevant och får lättare att konkurrera med andra länder. Det ska också vara möjligt att driva universitet med vinst. Särskilt det senare har mött stort motstånd bland studenterna och omfattande protester planeras.
I andra delar av Sydamerika pågår ett omfattande arbete med att forma en högre utbildning som enar regionen och verkar som ett medel för social förändring. Bakom arbetet står Alba, Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América. Denna allians omfattar Antigua, Bolivia, Kuba, Dominikanska republiken, Ecuador, Nicaragua, St. Vincent och Venezuela. Albas arbete bygger till stor del på de utbildningsreformer som genomförts i Kuba och Venezuela. Liksom i Colombia finns ett uttalat syfte att öka andelen ungdomar som studerar, inte minst ungdomar från fattiga hem. Det vill man dock nå genom att utbildningen ska vara gratis. Två nya universitet har grundats av rörelsen: det ena består av ett antal organisationer som står Alba nära, och det andra ska bli ett virtuellt universitet som spänner över hela regionen.
Läs mer om Colombias planerade reformer i University World News »
Läs mer om universitet för social förändring i Times Higher Education »
Västerländsk forskningsdominans hotad
Inte bara Kina och Indien hotar den västerländska dominansen inom forskning. Iran, Tunisien och Turkiet är några andra länder som är på frammarsch. Antalet forskningsartiklar från Iran har till exempel vuxit från drygt 700 till drygt 13 000 mellan 1996 och 2008. Turkiet har utsett forskning till särskilt prioriterat område och sexdubblat resurserna, och som resultat har forskningsproduktionen fyrdubblats. I Tunisien har ett stort antal nya forskningsenheter skapats vilket avspeglas i att forskningsresursernas andel av BNP sedan 1996 ökat från 0,03 procent till 1,25 procent.
Iran har ett särskilt ambitiöst mål: att 4 procent av BNP ska gå till forskning år 2030. En plan som omfattar 224 forskningsprojekt och ska vara genomförd år 2025 har formulerats av High Council of the Cultural Revolution med hjälp av experter från 800 forskningscentrum. Men kanske kommer brist på pengar inte att vara det främsta hindret för att nå målet. Professor Muhammad Sahimi vid University of Southern California pekar på problemet att forskare flyttar från landet: "Even if Iran has the best science plan, without the scientists, who are emigrating en masse, the plan does not have much of a chance of succeeding."
Läs mer om nya forskningsnationer i University World News »
Bättre kunskaper i engelska ska krävas av utländska studenter i Australien
Allt fler universitet i Australien inför tester i engelska efter det att studenterna har antagits. Sedan år 2008 har antalet ökat från 18 till dagens 25. Syftet med testerna är att få en bättre förståelse för vilka kunskaper studenterna har. Sedan 2008 har också antalet universitet som ger handledning i engelska ökat från 16 till 23 och antalet som erbjuder allmänna kurser i t.ex. uppsatsskrivning har ökat från 28 till 37. En annan trend är att lärosätena bygger in utbildning i engelska i de ämnesspecifika kurserna. Bakgrunden till åtgärderna är att studenter som läst förberedande utbildning, och tror sig ha tillräckliga kunskaper i engelska, trots det hör till dem som klarar sig sämst på universiteten.
I mångt och mycket är lärosätenas åtgärder en effekt av de principer för stöd till studenter som sektorn tidigare kommit överens om. Enligt dessa principer definieras färdigheter i språk som "the ability to organise language to carry out a variety of communication tasks [and] distinguishes the use of English language proficiency from a narrow focus on correct use of grammar and sentence structure". Ett förslag om att omvandla principerna till fastställda regler utarbetades för ett år sedan på uppmaning från regeringen. Syftet var att ange lärosätenas ansvar för studenternas kunskaper i engelska och ge den nya myndigheten för kvalitetsgranskning, TEQSA, underlag för sitt arbete. Nu väntar sektorn på beslut. De föreslagna reglerna ska gälla alla studenter, inte bara de utländska.
Läs mer om kunskaper i engelska i the Australian »
Mer forskning behövs om stöd till studenter
I USA har en databas lanserats över forskning om olika former av stöd till studenter. Den täcker artiklar och avhandlingar från åren 1998—2008 inom områden som studieframgång, funktionshinder, multikulturella frågor, individuell vägledning, kostrådgivning och relationer till föräldrar. Idén till databasen fick två professorer vid Old Dominion University i Baltimore. De fann i en undersökning att studenter som fick studierådgivning lyckades bättre med sina studier än de som inte ville ha sådan rådgivning. Samtidigt fann de mycket lite forskning på detta område, men en hel del på andra former för stöd till studenter.
Databasen lanserades vid en konferens anordnad av the American College Personnel Association. Där diskuterades en rad frågor om stöd till studenter, bl.a. möjligheter att identifiera studenter med psykiska problem och vilka åtgärder som kan vidtas mot självmord. Till de nyare programmen för självmordsprevention hör de som baseras på screening on line och de har visat sig ganska effektiva. Valet mellan olika program är dock inte självklart. Donn Marshall som är biträdande chef för studentfrågor vid the University of Puget Sound säger att "the key is knowing your campus". Vid hans universitet har det inte varit något självmord på åtta år, men det betyder enligt Marshall inte att man har hittat det perfekta programmet.
Läs mer om stöd till studenter i Inside Higher Education »
Nyheter i korthet
Storbritannien: Sedan 2007 har donationer till brittiska universitet ökat med 25 procent. Donationerna uppgår nu till mer än 500 miljoner pund (mer än 5 miljarder SEK) och antalet givare till 185 000. En förklaring till ökningen är att regeringen matchar beloppen, vilket blivit möjligt genom att pengar avsatts i en särskild fond. En annan förklaring är att universiteten blivit mer professionella när det gäller att be om donationer och att visa hur viktiga de är.
Läs mer om donationerna i University World News »
Elfenbenskusten: Landets universitet har stängts pga. det oroliga läget. Utländska studenter har vänt sig till sina ambassader för att bli evakuerade. Vissa lärosätens har omvandlats till kampanjhögkvarter och vid universitetet i Abidjan har studenter som stödjer den förre presidenten Laurent Gbagbo körts iväg. Det omvända har skett vid andra universitet och några campus har delats upp mellan de olika grupperna. Många studenter har därför rest hem medan en del har gått med i de olika sidornas miliser.
Läs mer om oroligheterna i Elfenbenskusten i University World News »
Danmark: Antalet svenska studenter som läser till läkare i Danmark ser ut att minska. Åtminstone gäller det Köpenhamns universitet. Orsaken är att man nu tillämpar en ny, sjugradig, betygsskala i Danmark. En effekt av detta är att de svenska sökandes betyg ger lägre resultat vid omräkning till den nya danska betygsskalan och det är svenskarna tydligen medvetna om. Antalet svenskar som söker till läkarutbildningen har nämligen minskat kraftigt.
Läs mer om antalet sökande till danska universitet i nättidningen Information »
Skottland: Ett ökande antal studenter stämmer sina lärosäten för att få högre betyg. I två aktuella fall har man nått förlikning, medan fyra andra går vidare till domstol. I ett annat fall har högsta domstolen slagit fast att ärendet ska hanteras av lärosätets egen överklagandenämnd. Studenternas juridiska rådgivare säger att studenterna ser sig mer som konsumenter än tidigare och därför oftare är beredda att klaga. Tilläggas kan att många av klagomålen kommer från utländska, betalande, studenter.
Läs mer om studenters klagomål i Scotland on Sunday »
Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
