Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 11, 2011
25 mars 2011
Avskaffade studieavgifter skapar stor oro bland tyska universitet
Studieavgifter håller på att avskaffas i allt fler delar i Tyskland och de återstår snart bara i tre av sexton delstater - Baden-Würtemberg, Bayern och Niedersachsen. En talesman för socialdemokraterna framhöll nyligen att avgifterna hindrar ungdomar från låginkomstfamiljer att studera och sedan socialdemokraterna gått framåt i valet har avvecklingen av studieavgifter gått snabbt. Många tyska universitet befarar att den nya situationen kommer att skapa stora brister i deras finansiering. Holger Fischer, prorektor vid universitetet i Hamburg säger enligt University World News att "It is a catastrophe for the university ... We were obliged to spend the fees we received on investment in teaching, and it gave us the chance to improve the teaching and infrastructure."
Till skillnad från i Storbritannien, där det finns en tvärpolitisk uppfattning att avgifter är nödvändiga, har studieavgifter aldrig fått riktigt fäste i Tyskland. Enligt prorektor Fischer finns det en tradition att utbildning ska vara gratis från början till slut, och detta är mycket svårt att ändra på. Han menar också att det kommer att ta lång tid innan det blir möjligt att återinföra dem. Just nu betalar studenter i delstaten Hamburg 750 euro (ca 6 700 SEK) per år. När studieavgifterna introducerades år 2007 var de 1 000 euro per år. Statliga stipendier på upp till 600 euro per månad till studenter från låginkomstfamiljer är vanliga.
Läs mer om tyska studieavgifter i University World News.
Håller norsk forskning tillräcklig kvalitet?
Norge lägger stora resurser på forskning och regeringen vill veta om resultaten är tillräckligt goda. Utbildningsminister Tora Aasland citeras i University World News: "We have to look critically at the relationship between the resources we invest in research and the results we are getting, asking whether our research results are of sufficient quality and whether they respond to the great social challenges we are facing." En kommitté ledd av professor Jan Fagerberg vid Oslo universitet utreder forskningskvaliteten och ska lägga fram sina rekommendationer den 1 maj i år. Flera studier har beställts, varav en som jämför forskning i sju länder. Den antyder bland annat att grundforskningen minskat i omfattning, både i Norge och i andra länder.
Den norska regeringen har också presenterat en s.k. Forskningsbarometer som ska "mäta trycket" i den norska forskningen och uppdateras årligen. Barometern ska följa utvecklingen och stimulera debatt. Den ska också vara ett kunskapsunderlag för forskningspolitiken, till exempel i dialogen mellan departement och lärosäten. Barometern består av 24 indikatorer inom sex områden. En av de saker den visar är att forskning riktad mot innovation har ökat kraftigt. Här vill regeringen se att samarbetet mellan näringsliv och forskning både utvecklas och utvidgas till fler branscher.
Läs mer om norsk forskning i University World News.
Läs mer om norsk forskning i studenttidningen Universitas.
Många islänningar slutför inte sin utbildning
Islands utbildningssystem plågas av stora avhopp. Bara två tredjedelar går vidare efter grundskolan och en av tre avslutar inte gymnasiet. Utbildningsminister Katrin Jakobsdottir ser utbildningens inriktning på teoretiska studier som ett problem: "We need more pluralism in the system; more choice after primary education for those who want to train for a vocation, particularly since the secondary education system is focussed on preparing students for further academic studies," säger hon i en intervju med tidningen Live & Learn som ges ut av European Training Foundation. Islands utbildningssystem är enligt henne i stort behov av förändring.
Reformer är i själva verket beslutade och skulle ha trätt i kraft år 2008. Stora nedskärningar i utbildningsbudgeten som en följd av den ekonomiska krisen kom dock emellan. Annars skulle det nu ha funnits fler korta utbildningar med tydligare inriktning mot ett yrke. Det finns också ett nytt regelverk för lärlingsutbildning i samarbete mellan arbetsmarknaden, vilket dock ännu inte fått något genomslag.
Läs mer om utbildning i Island i University World News.
Tyskland bäst på att stödja studenters mobilitet
Tyskland är bäst på att uppmuntra till studier utomlands. På andra plats kommer Australien och på tredje plats Storbritannien. Det visar en ny rankning som British Institute, en organisation som stöder landets internationalisering, står bakom. Rankningen baseras på analyser av hur den nationella politiken skapar möjligheter till, respektive hinder för, internationell mobilitet. Resultatet av denna första omgång av rankningen presenterades nyligen på en konferens i Hong Kong. Studenter som framträdde där pekade på problem i internationaliseringen, som att lärare mer eller mindre avrått dem från studier utomlands och att det egna lärosätets utlandsavtal innebär alltför få kurser att välja mellan.
Några av kriterierna i rankningen är att landet erbjuder kurser på engelska, har nationella mål för studentmobilitet, att man har kvalitetskontroll också av de egna lärosätenas filialer i andra länder och att man ger utländska studenter möjlighet att stanna kvar i landet för att arbeta efter examen. Tyskland fick särskilt höga poäng för att man uppmuntrar de studenterna och lärarna att tillbringa en tid utomlands, och för sina goda resultat när det gäller att rekrytera utländska studenter till Tyskland.
Läs mer om rankningen i Inside Higher Education.
Universiteten i Australien ger utländska studenterna för höga betyg
Många utländska studenter klarar inte sin utbildning så bra som deras betyg tyder på. Denna tolkning gör Gigi Foster, utbildningsledare vid University of New South Wales, i en studie baserad på uppgifter från ca 13 000 studenter i företagsekonomi ("business") vid två universitet i Australien. Uppgifterna är inhämtade från studenternas ansökningar till universiteten och från deras studietid, inklusive vilka kurser och seminarier de valt samt deras betyg. Materialet visar att utländska studenter med annat modersmål än engelska presterar sämre än australiska studenter. En slutsats är att det beror på språk- och kulturbarriärer. Studien tyder även på att de utländska studenternas "underprestationer" märks mindre när dessa studenter är i majoritet i en undervisningsgrupp. Grupper med enbart utländska studenter har till och med högre medelbetyg än de med endast inhemska studenter. Tolkningen i studien är att lärare betygsätter enligt en normalkurva och att skillnaderna mellan inhemska och utländska studenters prestationer därigenom kamoufleras.
Studien behandlar ett känsligt ämne i Australien; de drygt 600 000 avgiftsbetalande, utländska, studenterna är betydelsefulla för ekonomin. Vissa kritiker anser att det inte går att dra slutsatser om systematisk betygsinflation som gynnar utländska studenter, medan andra menar att den breddade inhemska rekryteringen för med sig liknande språk- och kulturrelaterade problem. I debatten förekommer anekdotiska beskrivningar av lärare som betygsätter vad de tror studenten försöker uttrycka när engelskan är svårbegriplig. Från studenthåll har framförts att utländska studenter inte bidrar till diskussionen i seminarier. Det finns även exempel på att lärosätesledningar tystat kritiker som lyft frågan om betygsinflation och utländska studenter.
Läs mer om studien och följ debatten i The Australian här
Nyheter i korthet
Storbritannien: Omdömet “Begränsat förtroende" eller två på en tregradig skala, har ett brittiskt universitet fått i en kvalitetsgranskning. Den gäller utbildning som ges i samarbete med ett lärosäte i Malaysia. Omdömet kommer från brittiska Quality Assurance Agency (QAA) och avser hur Liverpool John Moores University säkerställer den akademiska standarden. Lärosätet kan ha värderat en examen i Malaysia för högt, och låtit studenterna få en brittisk examen efter alltför kort utbildning i Storbritannien. Läs mer om kvalitetsgranskningen i Times Higher Education.
Europa: EU-kommissionen kommer att lansera en ny doktorsutbildning, kallad European Industrial Doctorate (EID). Tjugo miljoner euro (ca 180 miljoner SEK) avsätts till en pilotverksamhet. Som förebild har kommissionen de industridoktorander som sedan länge finns i Danmark. Liksom dessa ska EID-doktoranderna ha en tydlig akademisk förankring. Utvärderingar av de danska industridoktoranderna visar goda erfarenheter både för dem och för företagen. Läs mer om industridoktorander i University World News.
Storbritannien: Antalet registrerade fall av fusk bland studenter i Storbritannien har ökat med 50 procent på fyra år, till drygt 17 000 läsåret 2009—2010. Det verkliga antalet kan vara ännu större eftersom föreläsarna själva hanterar enklare fall. Både studenter på grundnivå och på avancerad nivå fuskar. Den absolut vanligaste sortens fusk är plagiat, men studenter har även t.ex. köpt uppsatser och lämnat in som sina. Av de studenter som ertappats har endast en handfull relegerats.
Läs mer om universitetens problem med fusk i The Telegraph
Brasilien: Brasiliens spirande oljeindustrin lider brist på forskare och ingenjörer. Det statliga oljebolaget Petrobas har därför satsat 700 miljoner dollar (ca 4 miljarder SEK) på naturvetenskap och teknik vid landets statliga universitet och forskningsinstitut. Även andra delar av ekonomin lider av kompetensbrist och nu höjs röster för att expandera det statliga universitetssystemet. De privata universiteten utbildar betydligt fler studenter än de statliga, men främst inom områden som inte kräver kostsam infrastruktur. Läs mer om Brasiliens kompetensutmaning i University World News
Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
