Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 38, 2010

17 december 2010

Regeringen klarade omröstningen om engelska studieavgifter


Det engelska parlamentet har nu fattat beslut om nya, högre, studieavgifter. Höjningen röstades igenom med en mindre majoritet än väntat, antagligen som ett resultat av de våldsamma studentprotesterna. Natten innan förslaget togs av parlamentet slog t.ex. demonstranter sönder fönsterrutor i Finansdepartementet och tände en stor eld på Parliament Square. För att få igenom förslaget har regeringen i sista stund ökat omfattningen på de insatser som ska stödja ungdomar från familjer med låga inkomster att studera vidare. Exempel på detta är att de två första studieåren kan bli avgiftsfria. I beslutet ingår krav på lärosätena att arbeta för att motverka den segregering som många befarar ska bli en konsekvens av avgiftshöjningarna.
 
Lärosätena ska själva sätta sina avgifter, och de kan bli så höga som 9 000 pund om året, dvs. en tredubbling jämfört med nuvarande nivå. De kan också komma att stanna vid en lägre nivå än den maximala, men med den 80-procentig minskning av utbildningsbudgeten som regeringen beslutat om lär höjningar bli nödvändiga. Enligt beräkningar från den fackliga organisationen the University and College Union riskerar 49 av landets 130 universitet och specialiserade högskolor att läggas ned trots de höjda avgifterna. Studentorganisationen National Union of Students föreslår som alternativ till avgiftshöjningarna att examinerade ska bidra till universitetens kostnader genom betalningar i proportion till sin inkomst efter examen.

Läs mer om avgiftsbeslutet på University World News

Läs mer om nedläggningshotade lärosäten på the Guardian

Fortsatta nedskärningar för de danska lärosätena


Från och med år 2013 kommer de danska universiteten att årligen drabbas av nedskärningar på 2,5 miljarder danska kronor (motsv. drygt 3 miljarder SEK). Det visar en sammanställning av aviserade nedskärningar som intresseorganisationen Danske Universiteter gjort. År 2013 ska lärosätena spara 1,2 miljarder kronor, samtidigt som tillfälliga medel för investeringar i laboratorier m.m. försvinner. Ovanpå detta har nedgången i landets ekonomi medfört att forskningsinvesteringarna räknat som andel av bruttonationalprodukten har överskridit regeringens mål om en procent. Från och med år 2013 ska nivån återställas till en procent, vilket innebär ytterligare nedskärningar.
 
Samtidigt som universiteten brottas med sin ekonomi pågår förhandlingar om nya s.k. utvecklingskontrakt mellan regeringen och lärosätena. I förhandlingarna har lärosätena krävt att kunna få omförhandla kontrakten om utbildningens omfattningen förändras. Detta vill regeringen inte gå med på. Lärosätenas krav ska ses mot bakgrund av att antalet studenter stadigt har ökat under senare år. Jens Oddershede, ordförande i Danske Universiteter, säger att "Vi kan ikke have en situation, hvor vi øger optaget af studerende, men pludselig får færre penge at uddanne dem for".
 
Läs mer om nedskärningar på Vetenskapsministeriets webbplats

Läs mer om utvecklingsavtalen på Vetenskapsministeriets webbplats

Ny finansiering och nya examina för de finska yrkeshögskolorna


De finska yrkeshögskolorna står inför stora reformer. I en utredning föreslås modellen för finansiering, styrning och förvaltning bli förändrad. Finansieringssystemet ska bli mer resultatorienterat och en yrkeshögskola ska, till skillnad från nu, endast ha en styrelse och denna ska ansvara för både strategi och ekonomi. Undervisningsminister Henna Virkkunen menar att en ny modell kan uppmuntra till kvalitetsförbättringar och stärka kopplingen till arbetslivet.
 
Yrkeshögskolornas uppgift ska även i fortsättningen vara att ge utbildning med nära anknytning till arbetslivet och tillämpad forskning som stödjer regional utveckling. Detta framgår av ett förslag till nytt yrkesexamenssystem. I det föreslås arbetslivet få större inflytande. Studenternas möjligheter att välja mellan branscher och examina ska öka. Även i fortsättningen kommer det att finnas tre sorters examen: yrkesinriktad grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Men tydligare kriterier ska slås fast för de olika examina och omfattningen av examina ska kunna mätas i ECVET-poäng, för att underlättar erkännande inom Europa.
 
Läs mer om yrkeshögskolorna på Undervisnings- och kulturministeriets webbplats

Revidering av yrkeshögskolornas finansierings-, styrnings- och förvaltningsmodell

Undervisnings- och kulturministeriets styrningsgrupp föreslår en reform av yrkesexamenssystemet.

Kina och Indien kommer att dominera marknaden för e-böcker


Kina och Indien kommer att ta ledningen inom digital publicering för högre utbildning. Det finns det flera tecken på. I Kina hade man år 2009 en beräknad omsättning på 12 miljarder dollar (motsv. drygt 81 miljarder SEK) inom publicering av e-böcker. Kina är ju den stora producenten av digitala läsplattor, och behovet att förse den enorma inhemska marknaden med innehåll till dessa driver på utvecklingen. Mycket av innehållet erbjuds kostnadsfritt. Specifikt för de kinesiska förlagen är att de använder ett och samma standardiserade format. Fördelen för Indien när det gäller e-böcker inom högre utbildning är landets förutsättningar att nå ut på världsmarknaden. Teknologi och expertkunnande för digitalisering finns i rikt mått, inte minst när det gäller multimedia-tillämpningar. Antalet lärosäten som erbjuder sådan utbildning har t.ex. ökat med raketfart de senaste åren.
 
Förutom nya media förändras studenternas läsvanor också på andra sätt. Många menar att dagens studenter inte vill läsa hela böcker, utan korta artiklar och specifika kapitel. Och de som "bara" ska läsa vissa kapitel vill inte köpa hela boken. Eftersom biblioteken har begränsat antal av varje titel blir en effekt av detta, enligt bibliotekarier, att många studenter inte får tag på den litteratur de behöver. I USA har e-boksförlag, bl.a. Courseload, tagit fasta på detta och erbjuder studenterna allt material de behöver för en viss kurs, levererat direkt i studenternas dator. Till materialet hör möjligheter att göra anteckningar och andra interaktiva funktioner.
 
Läs mer om e-böcker på University World News

Läs mer om studenternas läsvanor på University World News

Värdet av julfester ska inte underskattas


Julfest på jobbet är inte bara ett tillfälle för arbetsgivaren att visa sina anställda lite uppskattning. Skvallret under och efter festerna är bra både för de anställda och för organisationen enligt Jenny Cole, lärare i socialpsykologi vid Staffordshire University i Storbritannien. "There's something special about Christmas as a time at work," säger hon, "Everyone starts the wind-down and starts to act in a way that is more relaxed. This might mean we are better able to glean information from people as they let their guard down." Hon menar också att alla som varit på en bra julfest förmodligen kommer ihåg att "analysen" dagen efter var nästan lika rolig som själva festen.

Festens funktion är enligt Jenny Cole att den gör människor mer avspända och då är det större chans att vi möter deras "rätta" jag. När vi delar med oss av detta dagen efter kan vi få information som senare kan användas i organisationens strategiska (!) arbete. Skvallret kan helt enkelt hjälpa till att föra arbetsplatser och arbetsgrupper samman.  För individen fungerar skvallret så att vår självaktning ökar om vi säger positiva saker om andra, medan den minskar om vi säger negativa saker. Allt skvaller är dock inte positivt — det måste t.ex. förbli hemligt för den det gäller och det måste uttryckas i väl valda ordalag.

Läs mer om julfester på the Guardian

Nyheter i korthet

USA: Uppfattningen att i dåliga tider ökar antalet studenter som läser företagsekonomi måste kanske ifrågasättas. I USA sjunker intresset för sådana studier. Vid Pennsylvania State University har minskningen varit särskilt stor, omkring 30 procent sedan 2008. Bedömare anser att det är en effekt av uppmärksamheten i media för den ekonomiska krisen. Statistiken visar dock att den högsta andelen av nybörjare inom detta område nåddes redan i slutet av 80-talet. Läs mer om företagsekonomi på Inside Higher Education

Danmark: De danska universitetens ska få möjligheter att ge utbildningar i andra länder. Det anser en politisk majoritet. Nu måste studenterna läsa minst en tredjedel av sin utbildning i Danmark för att få ett danskt examensbevis. När detta krav slopas blir det lättare att samarbeta med utländska universitet i t.ex. Asien. Förslaget har nu skickats på remiss och förändringarna föreslås gälla från nästa sommar. Läs mer om danska universitet på Vetenskapsministeriets webbplats
 
Världen: Många regeringar använder den högre utbildningen för ideologisk påverkan. Det visar dokument som Wikileaks publicerar. Enligt rapporter från amerikanska diplomater spelar universiteten spelar en central roll i kampen mot extremister. Ambassadören i Paris är t.ex. oroad över att landets universitet inte är nog flexibla inför mångfalden i befolkningen och för Saudiarabien, Pakistan och Maldiverna är studentutbyten med USA ett sätt att motverka religiös radikalisering. Läs mer om Wikileaks på the Chronicle of Higher Education

USA: Studenternas kursutvärderingar har debatterats länge, och en ny studie ger nu ytterligare bränsle åt debatten. Studien visar att en stor andel av studenterna använder utvärderingarna till att belöna populära lärare, till exempel sådana som sätter höga betyg, och straffa andra. Även lärare intygar att utvärderingarna påverkar dem, t.ex. att ställa färre och lägre krav på studenterna. Läs mer om kursutvärderingar på tidningen Des Moins Registers webbplats

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Från redaktionen:


Kära läsare, detta är 2010 års sista utgåva av nyhetsbrevet Internationellt om högskolan. Vi tackar för ert intresse, för påpekanden om fel och för de allmänt glada tillrop vi fått under året. Och så önskar vi er förstås en skön avkoppling under de stundande helgerna. Väl mött i januari!
 

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2010-12-17
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .