Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2010
2010:10 R
Sammanfattning för rapporten
Den internationella mobiliteten ökar
Utbildningsnivån i OECD-länderna ökar kontinuerligt. Under 2000-talets första sju år ökade andelen högskoleutbildade i befolkningen i genomsnitt sex procentenheter inom hela OECD. Variationerna mellan länderna är dock stora — i Kanada hade 48 procent av befolkningen en högskoleutbildning 2007 jämfört med 11 procent i Turkiet. Motsvarande andel i Sverige var 31 procent.
Studentmobiliteten ökar också för varje år. I hela världen var det tre miljoner studenter som studerade i ett annat land 2007, vilket är en ökning med närmare 60 procent sedan millennieskiftet. Största ursprungsland är Kina och största mottagarland är USA.
Under läsåret 2008/09 studerade drygt 24 000 svenska studenter utomlands. Antalet har legat på ungefär denna nivå under de senaste tio åren, men det har skett förändringar beträffande vilka länder som studenterna väljer att studera i. Nära 2 000 studerade i Asien läsåret 2008/09, vilket är mer än dubbelt så många som fem läsår tidigare. Antalet inresande studenter till Sverige har mer än tredubblats under de senaste tio åren. Läsåret 2008/09 fanns det närmare 37 000 studenter från andra länder i högskoleutbildning i Sverige. Det är framför allt så kallade freemover-studenter som har ökat — särskilt från Asien. Dessa ökade i genomsnitt med 39 procent per år under det senaste decenniet. De största ursprungsländerna i Asien läsåret 2008/09 var Kina, Pakistan, Iran, Bangladesh och Indien. Från och med hösten 2011 införs studieavgifter i Sverige för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Då kommer sannolikt antalet studenter från dessa länder att minska.
Kraftfull ökning av sökande, antagna och nybörjare
Inför hösten 2009 ökade antalet nya sökande till universitet och högskolor med nästan 30 procent jämfört med hösten 2008. En stor del av ökningen beror på att antalet 19-åringar var rekordstort 2009. Även konjunktur- och arbetsmarknadsläget spelade en betydande roll för den kraftiga ökningen av sökande.
I antagningsomgången för internationella masterprogram hösten 2009 ökade antalet sökande med 45 procent jämfört med föregående höst. I antagningsomgången för internationella kurse r och program (framför allt utbildning på grundnivå) var antalet sökande nästan tre gånger fler än hösten 2008. Antalet antagna utan tidigare högskolestudier var närmare 67 000 hösten 2009, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med höstterminen 2008. Av dessa var 57 procent kvinnor och 43 procent män.
Läsåret 2008/09 nådde antalet högskolenybörjare sin högsta nivå någonsin — 94 000 personer som inte tidigare studerat vid svensk högskola påbörjade högre utbildning. Jämfört med föregående läsår var ökningen 8 procent. Svenska nybörjare ökade med 7 procent till närmare 70 000. Bara en gång tidigare har de svenska högskolenybörjarna varit fler — läsåret 2002/03 fanns strax över 70 000 svenska nybörjare i högskolan. Antalet inresande nybörjare ökade med 12 procent till drygt 24 000, vilket innebär att de inresande studenterna nu utgör mer än en fjärdedel av högskolenybörjarna.
Såväl studenter med lågutbildade föräldrar som studenter med utländsk bakgrund var — liksom tidigare — underrepresenterade bland nybörjarna i högskolan.
Lågkonjunktur och hög arbetslöshet bidrar inte enbart till fler nybörjare i högskolan utan även till att många studenter dröjer sig kvar längre, när det blir svårare att få arbete. Även om en majoritet av alla nyexaminerade från universitet och högskolor etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden har konjunkturläget betydelse för hur snabbt och i vilken omfattning etableringen sker.
Fler helårsstudenter än någonsin tidigare — men färre examina
Även antalet helårsstudenter 2009 var det högsta någonsin — drygt 304 200 vilket innebär en ökning med närmare 23 000 helårsstudenter eller 8 procent jämfört med 2008. Den procentuella ökningen var störst inom det tekniska området där antalet helårsstudenter ökade med 12 procent.
Helårsstudenterna ökade mest på generella program, dvs. program som leder till en generell examen, och på fristående kurser — med 13 respektive 9 procent. På yrkesexamensprogrammen ökade helårsstudenterna med 3 procent. Prestationsgraden — beräknad som antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter under ett läsår — har minskat från 83 procent läsåret 2002/03 till 79 procent läsåret 2008/09. Prestationsgraden har minskat successivt både på generella program och på fristående kurser under de senaste fem läsåren. Den har däremot varit nästan oförändrad på yrkesexamensprogram under samma period.
Antalet avlagda examina minskade något för tredje året i rad vilket bl.a. förklaras av att antalet nybörjare i högskolan minskade under flera år efter 2002/03.
Läsåret 2008/09 examinerades cirka 50 200 studenter medan antalet avlagda examina var cirka 57 500. Det är allt vanligare att studenterna tar ut en generell examen (kandidat-, magister- eller masterexamen) på samma meriter som en yrkesexamen. Detta gäller särskilt examina inom vårdområdet.
Kvinnor tar examen i större utsträckning än män
Skillnaderna är stora mellan olika yrkesexamensprogram när det gäller hur stor andel av nybörjarna som avlägger examen (examensfrekvens). Generellt sett har sådana utbildningar som leder till legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården en högre examensfrekvens än övriga utbildningar. Lägst examensfrekvens har högskoleingenjörsprogram. Inom just denna — stora — utbildning är det dock många som fullföljer programmet utan att ta ut en examen. Examensfrekvens är således inte alltid ett bra mått på genomströmning.
Bland studenter som avbryter studierna på ett program finns vissa genomgående skillnader mellan män och kvinnor. En skillnad är att männen lämnar högskolestudierna helt och hållet i högre grad än kvinnorna, medan kvinnorna i högre grad byter till en annan högskoleutbildning.
Kvinnornas genomsnittliga examensfrekvens ligger nästan 20 procentenheter högre än männens, vilket förklaras av dels att kvinnor dominerar på vårdutbildningar med hög examensfrekvens, dels att kvinnornas examensfrekvens för de allra flesta examina är högre än männens.
Doktorsexamina minskar
Antalet doktorandnybörjare 2009 var 3 400, vilket var relativt oförändrat jämfört med 2008. Andelen utländska nybörjare var fortsatt ungefär en tredjedel. Liksom de föregående åren var ungefär hälften av nybörjarna kvinnor men av de svenska doktorandnybörjarna utgjorde kvinnorna 53 procent.
Närmare hälften av alla utländska doktorander kom från Asien. Teknikvetenskap är det vanligaste området för utländska doktorandnybörjare medan medicin är det vanligaste bland de svenska doktorandnybörjarna. För första gången på drygt femton år minskade antalet doktorsexamina 2009. Under året avlades 2 700 doktorsexamina och 750 licentiatexamina.
Från 1 januari 2010 kan en högskola, efter prövning av Högskoleverket, få tillstånd att utfärda generell examen på forskarnivå inom ett område. Vetenskapsområde som grund för examensrätt på forskarnivå upphör att gälla. Nytt är också att examenstillstånd ska kunna dras in för både universitet och högskolor om brister finns i utbildningens kvalitet. Från den 1 januari 2010 infördes också examenskategorin konstnärliga examina på forskarnivå.
Kraftig ökning av forskningsmedel
Universitetens och högskolornas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå var nästan 30 miljarder kronor 2009. Det är en ökning om 1,9 miljarder, eller 7 procent, i fasta priser jämfört med föregående år. En så stor intäktsökning har inte förekommit tidigare. Både direkta statsanslag och lärosätenas intäkter från externa finansiärer ökade.
Den stora ökningen av de statliga forskningsmedlen, totalt fem miljarder kronor under en fyraårsperiod, förklarar till stor del lärosätenas ökade forskningsintäkter. Mer än hälften av ökningen går direkt till lärosätena, dels genom att de direkta statsanslagen höjs, dels genom att medel för strategiska satsningar inom utpekade forskningsområden fördelas till vissa lärosäten. Till detta kommer ökningen av de forskningsmedel som fördelas av forskningsråden och Vinnova. Dessa satsningar stod således för merparten av lärosätenas ökade forskningsintäkter 2009, men även intäkter från privata och övriga statliga finansiärer ökade mer än föregående år.
EU har ökat i betydelse för lärosätenas forskningsfinansiering. År 2009 var lärosätenas sammanlagda bidragsintäkter från EU nästan 1,3 miljarder kronor — en ökning med 12 procent från föregående år. En ännu liten — men kraftigt växande — del av EU-medlen är de som kommer från det europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC). År 2009 var det åtta lärosäten som redovisade intäkter från ERC, om sammanlagt 61 miljoner kronor.
Antalet lärare och forskare ökar också
Den kraftiga ökningen såväl av utbildning på grund- och avancerad nivå som av forskningsintäkter avspeglas i en ökning av den forskande och undervisande personalen, som ökade med 5 procent 2009. Antalet lärare och forskare var därmed 25 000, omräknat i helårspersoner, år 2009. Flest lärare och forskare var verksamma inom ämnesområdet samhällsvetenskap, nära 5 900 helårspersoner. Den största antalsmässiga ökningen skedde inom medicin och den näst största inom teknikvetenskap. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor av den forskande och undervisande personalen ökat från 35 procent till 42 procent. Lägst andel kvinnor finns, som tidigare, bland professorerna. En långsam ökning sker dock och 2009 var 20 procent av professorerna kvinnor.
Lärare och forskare ägnar i genomsnitt cirka 40 procent av arbetstiden åt forskning och cirka 25 procent åt undervisning. Av återstående 35 procent ägnas nära hälften åt administration.
Rekordstort ekonomiskt överskott
Det sammantagna ekonomiska resultatet för universitet och högskolor var plus två miljarder kronor år 2009. Den stora ökningen av antalet helårsstudenter innebar att många lärosäten kunde avräkna hela takbeloppet och dessutom anslagssparande från tidigare år. Därmed blev intäkterna från grundutbildningsanslagen större än takbeloppen för många lärosäten. Samtidigt ökade forskningsintäkterna utan att kostnaderna ökade i motsvarande omfattning. Dessa två faktorer ledde tillsammans till ett historiskt stort överskott — totalt 2 miljarder kronor — för lärosätena. Tillsammans med tidigare balanserad kapitalförändring blev den totala utgående balansen 7 miljarder kronor. De totala kostnaderna för verksamheten vid universitet och högskolor var 52 miljarder kronor och intäkterna 54 miljarder kronor.
Kontaktperson: Lena Eriksson, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Skriv ut
MER OM RAPPORTEN
BESTÄLL ELLER PRENUMERERA
RAPPORTER
INOM SAMMA OMRÅDE
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
