Under de senaste fyrtio åren har myndighetsorganisationen inom universitets- och högskolesektorn förändrats kraftigt. Här kan du läsa om några viktiga steg i utvecklingen av det som i dag är Högskoleverket.
1964
Universitetskanslerämbetet bildas
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) blev högsta administrativa myndighet inom universitets- och högskoleområdet, med en gemensam universitetskansler för landets alla högskolor och universitet. Myndigheten utredde, planerade, kontrollerade och informerade.
1977
Den första omfattande högskolereformen
Sverige fick för första gången en högskolelag, en enhetlig organisation och ett detaljerat regelsystem för högskoleutbildningen. Universitetskanslerämbetet ombildades till Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
1992
Nya myndigheter ersätter Universitets- och högskoleämbetet
Universitets- och högskoleämbetet lades ner. I stället bildades sex nya myndigheter:
Verket för högskoleservice (VHS)
Kanslerämbetet, lett av en universitetskansler
Rådet för grundläggande högskoleutbildning
Rådet för forskning om universitet och högskolor
Högskolans avskiljandenämnd och
Överklagandenämnden för högskolan.
1995
Ett nytt högskoleverk
Förändringen 1992 innebar att det inte längre fanns någon central myndighet för universitet och högskolor. Efter ett par år ansåg regeringen att det behövdes en sådan, och 1995 startade Högskoleverket. Våra viktigaste uppgifter blev att
granska kvaliteten på högre utbildning
bevaka studenternas rättssäkerhet
utreda och analysera universitets- och högskolesystemet