Skriv ut
Sverige behöver ett bra stipendieprogram för utländska studenter
Studieavgifter kommer att medföra färre utländska studenter
Enligt besked i budgetpropositionen kommer studieavgifter att införas för studerande från länder utanför EU/EES-området. Detta kan få en rad olika effekter, såväl nega-tiva som positiva. En trolig effekt är att antalet studenter från berörda länder kommer att sjunka dramatiskt. Nedgången förväntas bli mycket kraftig, särskilt i ett inledande skede.
Om antalet studenter sjunker kraftigt kommer detta att omgående påverka lärosätenas ekonomi. En sådan utveckling kan innebära problem, men de kan tänkas bli över-gående. På lite längre sikt kan dock andra negativa effekter uppstå. Dit hör att rekry-teringen av utländska doktorander — som i många fall sker via deras deltagande i svenska masterprogram — kan försvåras. Sverige riskerar att missa kvalificerade studenter från inte minst Kina, Indien och andra asiatiska länder
Också tillgången till utbildad personal inom vissa yrkesområden, t.ex. ingenjörer och tekniker, kan komma att påverkas av ett minskat antal utländska studenter. På lång sikt riskerar Sverige att tappa i konkurrenskraft, om vi inte kan locka till oss en del av de särskilt framstående studenterna i världen — något som regeringen också uppmärksammat, t.ex. i propositionen Gränslös kunskap — högskolan i globaliseringens tid.
Med aktiv rekrytering kan vi åter öka antalet sökande
Den påverkan på rekrytering av utländska studenter som studieavgifter kan förväntas ge behöver hanteras. En väg är via en genomtänkt strategi för rekryteringen. Detta framförde vi vid en gemensam uppvaktning hos Lars Leijonborg i april 2008. Bland annat hävdade vi att rekryteringen av studenter från tredje land bör vara selektiv. Den bör ta fasta på att locka hit de mest kvalificerade studenterna och dem som har potential att utvecklas till goda forskare. Den bör också ta hänsyn till behoven på svensk arbetsmarknad.
Frågan om rekrytering och behovet av strategi har nu diskuterats vidare och det blir allt tydligare att en nationell strategi måste innehålla ett stipendieprogram. Det är ingen tillfällighet att andra länder som tar ut höga avgifter — t.ex. Danmark, Nederländerna Storbritannien och USA — alla har kvalificerade stipendieprogram på nationell nivå. Genom att erbjuda generösa stipendievillkor till ett begränsat antal mycket begåvade studenter kan de samtidigt ta ut höga studieavgifter av flertalet studenter. Något liknande skulle kunna göras i Sverige.
Det framstår alltså som helt klart att en del i en strategi för rekrytering av utländska studenter måste vara ett stabilt och slagkraftigt stipendieprogram för studier på grund- och avancerad nivå. Att stipendier ska inrättas samtidigt med att studieavgifter införs har också aviserats av regeringen. Vårt engagemang gäller omfattningen av ett sådant program.
Stipendier krävs för att rekryteringen ska lyckas
De stipendier som hittills har diskuterats i Sverige kan sägas vara av två slag. Den ena typen är tänkt att vända sig till studerande från utvecklingsländer. Där har de flesta presumtiva studenter inte råd att för egna medel resa utomlands för att studera. De utbildningar som berörs är sannolikt sådana med direkt relevans för berörda länder. Enligt uppgift pågår det överläggningar mellan utbildnings- och utrikesdepartementet om finansie-ringen av dessa stipendier, varför vi vid detta tillfälle inte går närmare in på denna typ. Vi vill dock peka på behovet att sätta kvalitet i första rummet, oavsett vilka grupper stipendierna vänder sig till.
Den andra typen av stipendier är tänkt att vända sig till särskilt framstående studenter, inom områden som är av specifikt svenskt intresse, t.ex. ur forsknings- eller arbets-marknadsperspektiv. Vårt intresse just nu avser dessa stipendier och vi vill peka på tre viktiga aspekter i detta sammanhang:
- ett svenskt stipendieprogram måste ges en tydlig och kvalitetsinriktad profil,
- antalet stipendier ska vara tillräckligt stort och
- programmet bör utformas så att det ger flexibilitet.
Ett svenskt stipendieprogram måste ges en tydlig profil
När det gäller behovet av en tydlig profil vill vi hänvisa till det amerikanska Fulbrightprogrammet. Globaliseringsrådet föreslår i rapporten Sverige i världen ett förstärkt studentutbyte enligt denna modell. I regeringens proposition Gränslös kunskap — högskolan i globaliseringens tid bedöms förslaget som intressant och att förutsättningarna bör kunna övervägas inom ramen för Studieavgiftsutredningens betänkande.
Fulbrightprogrammet har från starten haft som mål att skapa internationell goodwill för USA och främja internationella partnerskap och ömsesidig förståelse. Ett svenskt program bör på motsvarande sätt utgå från Sveriges ambition att bidra till en hållbar och fredlig global utveckling samt kopplas till vad som är svenska intressen.
Ambitionen bör vara att utforma ett stipendieprogram som blir en spjutspets för högre utbildning i Sverige. Därför ska också urvalet av studieprogram där stipendierna är aktuella vara selektivt. Stipendierna ska erbjudas för de bästa svenska masterprogrammen. Hög kvalitet ska vara en del i den svenska profilen.
En tydlig profil är viktig för att skapa önskad uppmärksamhet omkring de svenska stipendierna. Detta är nödvändigt för att Sverige ska kunna slå sig in på en redan etablerad utbildningsmarknad. Detta kräver i sin tur en tillräcklig omfattning, räknat i antal stipendier och/eller tillgängliga medel.
Marknads-föringen i detta sammanhang ska ses som en investering. Ett stipendieprogram är en väg för att sätta Sverige på kartan som studiedestination. Erfarenheter från andra länder, bl.a. Nederländerna, visar att genom att skapa uppmärksamhet för stipendierna kan vi få fler kvalificerade sökande. En del av dessa får inte stipendier, men kommer ändå att som betalande studenter söka sig till svenska utbildningar, när de väl blivit uppmärksammade på dem.
Med ett flexibelt program når vi fler studenter
I ett kvalificerat svenskt stipendieprogram bör det finnas en hög grad av flexibilitet. Det kan t.ex. innebära att systemet omfattar stipendier på olika kostnadsnivåer. En självklar del är fullfinansierade stipendier, dvs. stipendier som täcker såväl studieavgifter som levnadsomkostnader. I programmet skulle också kunna ingå delfinansierade stipendier.
Delfinansierade stipendier skulle kunna täcka delar av kostnaderna för studier, t.ex. studieavgifter eller levnadsomkostnader. Dessutom skulle flexibiliteten kunna innebära att delar av programmet administreras centralt medan andra delar — t.ex. de som avser delfinansierade stipendier -— hanteras av lärosätena.
Ett särskilt behov som kan täckas av delfinansierade stipendier avser Erasmus Mundus. De stipendier som ges inom detta program ska täcka såväl uppehälle som studieavgifter. I många fall kommer de emellertid inte att motsvara de deltagande svenska lärosätenas fulla kostnad för utbildningen. Om full kostnadstäckning ska gälla skulle delfinansierade stipendier kunna användas för att täcka mellanskillnaden mellan den svenska studieavgiften och stipendierna från Erasmus Mundusprogrammet.
Programmet bör omfatta minst 1 000 fullfinansierade stipendier
För att få genomslag internationellt bör programmet bör omfatta minst 1 000 fullfinansierade stipendier per år. Stipendienivån måste dessutom vara konkurrenskraftig för att attrahera de duktigaste studenterna. Det betyder enligt vår mening minst 10 000 kr per månad i upp till 22 månader. Som jämförelse kan nämnas att Erasmus Mundus erbjuder studenter på mastersnivå 1000 € per månad. Därutöver behöver även kostnaden för studieavgifterna täckas. En försiktig gissning är att man skulle kunna utgå från en genomsnittlig studieavgift om 100 000 kr.
Den sammanlagda årskostnaden för det skisserade programmet kan enligt resonemangen ovan uppskattas till 420 mkr för stipendier och studieavgifter, men exklusive administrativa omkostnader. Om administration och kostnader för alumn- och nätverksträffar inkluderas blir den totala årskostnaden för programmet uppskattningsvis 425 mkr. En höjning av stipendienivån till 12 000 kr skulle medföra en totalkostnad för de fullfinansierade stipendierna om ca 500 mkr.
De delfinansierade stipendierna bör vara minst lika många som de fullfinansierade, dvs. minst 1 000. Med en beräknad kostnad om 100 000 kr för en genomsnittlig studieavgift skulle kostnaden för denna del av stipendiesystemet bli i storleksordningen 100 mkr.
Stockholm den 14 december 2009
Universitetskansler
Högskoleverket
Generaldirektör
Internationella programkontoret
Verkställande direktör
STINT
Generaldirektör
Svenska institutet
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
