Vad verket verkligen sagt

Högskoleverket publicerade en omfattande utvärdering av akademiska utbildningar inom religionsvetenskap och teologi. Kritik har framförts i media mot rapporten och vi vill nu gärna förtydliga vad det är som Högskoleverket faktiskt har utvärderat och vad det är vi kritiserar. Utvärderingen gäller enbart utbildningarna på universitet och högskolor. Högskoleverket har inte utvärderat den forskning som bedrivs av professorer och lektorer inom religionsvetenskap och teologi. Verket har inte uttalat sig om vare sig kvaliteten eller innehållet i denna och då inte heller hävdat att den håller på att kantra mot studier i kristendomen.

Högskoleverket har inte heller hävdat att Svenska kyrkan har för mycket att säga till om på universiteten. Däremot har verket lyft fram det faktum att Svenska kyrkan, genom att finansiera professurer och doktorandanställningar för att främja i dess ögon relevant forskning, fått stor betydelse för verksamhetens inriktning på vissa universitet. Om berörda universitet inte sätter upp frågan på dagordningen blir det utomstående aktörer som i realiteten styr verksamhetens inriktning. Vill de verkligen det? Högskoleverket har också satt strålkastarljuset på det faktum, att stora delar av den praktiska delen av utbildningen för blivande präster i Svenska kyrkan, nu ges på vissa universitet. Denna undervisning har tidigare inte förekommit vid universiteten, utan inom Svenska kyrkans ramar. Förut har den inte heller, som nu, kunnat ge akademiska poäng och räknas med i en akademisk examen.

Svenska kyrkan skildes från staten år 2000. Staten tog därmed konsekvenserna av vår grundlagsskyddade religionsfrihet och markerade att den skall förhålla sig neutralt till alla trossamfund. Om staten nu via anslag till universiteten använder skattebetalarnas pengar till att subventionera en viss prästutbildning kan andra trossamfund med all rätt kräva att det samma sker för att utbilda deras ledare - imamer, rabbiner, katolska och ortodoxa präster och så vidare. Jämför gärna med hur det skulle fungera om till exempel Microsoft hade ett liknande system för finansiering på ingenjörsutbildningarna. Vill vi verkligen använda skattepengar för att våra högskolor ska utbilda ingenjörer som bara kan arbeta på Microsoft?

Högskoleverket kritiserar universitet som ger kurser som kräver en viss religiös övertygelse för att bli godkänd. Verkets åsikt är att alla ska kunna fullfölja kurser i det ordinarie utbudet utan att ha en viss religiös övertygelse - ja, även utan att ha någon religiös övertygelse alls. I annat fall kan studenterna inte nå kursmålen och har därmed diskvalificerat sig från att få ut examen då kursmålen innehåller moment av dop, konfirmation, vigning och själavård som enligt kursmålen måste examineras. Detta får oacceptabla följder för de studenter som inte har en kristen tro. Saken kommer inte i ett annat ljus bara därför att kurserna kan sökas av alla, eller av att lärarna låter bli att fråga vad studenterna har för tro. Högskoleverket har på inget sätt ifrågasätt Svenska kyrkans värde och betydelse i historia och nutid. Än mindre är verkets utvärdering diskriminering av kristna troende studenter. Det är i stället att understryka alla religioners lika värde i det svenska samhället i dag.

Goda kunskaper om världens största religioner är ovärderliga för alla som vill arbeta i samhällets tjänst - som till exempel lärare, läkare, sjuksköterska, socialarbetare, journalist eller kulturarbetare. Högskoleverkets utvärdering är en uppmaning till högskolor och universitet att använda bedömningarna till att fortsätta utveckla kvaliteten i de teologiska och religionsvetenskapliga utbildningarna till nytta för alla dessa studenter.

Anders Flodström
Universitetskansler

Hedda Gunneng
Utredare, Högskoleverket

Joakim Palestro
Biträdande avdelningschef, Högskoleverket

UNT 4/7 2009