Orimliga krav på unga inför framtida studier
2008-03-11
De nya antagningsreglerna till högskolan innebär ett krångligt system som är svårt att överblicka och som ställer krav på en mycket tidig planering från elevernas sida. För att ha en god chans i konkurrensen krävs att ungdomar i lägre tonåren har en medvetenhet och förmåga att långsiktigt planera sin studietid, skriver chefen för Högskoleverket Anders Flodström.
Problemet är att man har skapat ett krångligt system som är svårt att överblicka och som ställer krav på en mycket tidig planering från elevernas sida. Med det nya systemet förväntas eleverna nämligen redan i grundskolan ta beslut som får konsekvenser för deras möjligheter att påbörja högre studier efter gymnasiet. Extra språk i högstadiet, som man väljer i årskurs sex, ger meritpoäng för fortsättningskurserna på gymnasiet. För att ha en god chans i konkurrensen om högskoleplatserna krävs alltså att ungdomar i lägre tonåren har en medvetenhet och förmåga att långsiktigt planera sin studietid. Detta drabbar framför allt elever från hem utan studietradition, men är ett orimligt krav att ställa på de flesta och kräver därför aktiva föräldrar.
Det kommer dessutom att bli svårare att bli antagen till högskolan om man kompletterar sina betyg på komvux efter gymnasieskolan. Alla som har kompletterat sina betyg efter sin gymnasieutbildning hamnar nämligen i en särskild urvalsgrupp, kompletteringsgruppen som får färre platser än den så kallade direktgruppen, det vill säga urvalsgruppen med "rena" gymnasiebetyg. Följaktligen kommer det att vara svårare att konkurrera om högskoleplatserna i kompletteringsgruppen. Det kanske mest oroande är alltså att begåvningar med lågutbildade föräldrar riskerar att få det allt tuffare eftersom de nya reglerna kräver en så pass tidig medvetenhet. Redan i dag har dessa elever ett större behov av yrkes- och studievägledning än dem med högutbildade föräldrar. Därför vill Högskoleverket belysa vikten av att satsa på vägledning för att ge elever i behov av extra stöd en större chans i den framtida konkurrensen om högskoleplatserna.
Rapporter från Skolverket visar dock att många kommuner har skurit ned på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Högskoleverket har även fått signaler om en liknande utveckling inom gymnasieskolan. Det finns heller inga krav på att personer som anställs som studie- och yrkesvägledare ska vara utbildade inom området. Det stöd som studie- och yrkesvägledningen utgör måste uppvärderas och prioriteras. Även om 50-procentsmålet inte finns kvar, det vill säga målet att 50 procent av en årskull ska påbörja högskolestudier före 25 års ålder, måste vi aktivt fortsätta att arbeta för en breddad rekrytering till högskolan. Vi har inte råd att missa alla de ungdomar som kan komma att bli duktiga högskolestudenter och senare ett viktigt tillskott till arbetsliv och samhällsutveckling, för att krångliga tillträdesregler slår ut dem som inte har det självklara stödet hemifrån. De tidiga 90-talisterna tillhör också några av de största årskullarna och kommer redan på grund av sin mångtalighet möta en hårdare konkurrens om utbildningsplatserna än vad tidigare årskullar gjort.
Ett alternativ till de nya antagningsreglerna med meritkurser och meritpoäng är att höja behörighetskraven till högskolan och att i urvalet vikta betygen i de mest högskolerelevanta kurserna, exempelvis matematik och språk. Med det skulle man uppnå samma effekt med förbättrade förkunskaper och samtidigt få ett tydligare system. Då minskar också risken att vissa grupper faller mellan stolarna. Det är viktigt att vi tacklar de problem som de nya reglerna för med sig så att de inte blir ytterligare ett hinder på vägen in i högskolan.
De nya antagningsreglerna som klubbades i riksdagen förra året innebär stora förändringar när det gäller behörighet och urval till högskolan. En av grunderna är att fördjupande kurser i språk och matematik på gymnasiet ska ge så kallade meritpoäng som läggs till jämförelsetalet, det vill säga betygssnittet. Syftet är att stimulera till språkstudier och att höja förkunskapsnivån bland nybörjarstudenterna på högskolan, något som Högskoleverket och med säkerhet även samtliga universitet och högskolor välkomnar. Högskoleverket har flera gånger lyft fram problemet med högskolenybörjarnas skiftande förkunskaper och ser mycket positivt på att man nu vill höja språk- och matematikkunskaperna bland dem som går ut gymnasieskolan.
Beslut som får konsekvenser
Problemet är att man har skapat ett krångligt system som är svårt att överblicka och som ställer krav på en mycket tidig planering från elevernas sida. Med det nya systemet förväntas eleverna nämligen redan i grundskolan ta beslut som får konsekvenser för deras möjligheter att påbörja högre studier efter gymnasiet. Extra språk i högstadiet, som man väljer i årskurs sex, ger meritpoäng för fortsättningskurserna på gymnasiet. För att ha en god chans i konkurrensen om högskoleplatserna krävs alltså att ungdomar i lägre tonåren har en medvetenhet och förmåga att långsiktigt planera sin studietid. Detta drabbar framför allt elever från hem utan studietradition, men är ett orimligt krav att ställa på de flesta och kräver därför aktiva föräldrar.
Får svårt att konkurrera
Det kommer dessutom att bli svårare att bli antagen till högskolan om man kompletterar sina betyg på komvux efter gymnasieskolan. Alla som har kompletterat sina betyg efter sin gymnasieutbildning hamnar nämligen i en särskild urvalsgrupp, kompletteringsgruppen som får färre platser än den så kallade direktgruppen, det vill säga urvalsgruppen med "rena" gymnasiebetyg. Följaktligen kommer det att vara svårare att konkurrera om högskoleplatserna i kompletteringsgruppen. Det kanske mest oroande är alltså att begåvningar med lågutbildade föräldrar riskerar att få det allt tuffare eftersom de nya reglerna kräver en så pass tidig medvetenhet. Redan i dag har dessa elever ett större behov av yrkes- och studievägledning än dem med högutbildade föräldrar. Därför vill Högskoleverket belysa vikten av att satsa på vägledning för att ge elever i behov av extra stöd en större chans i den framtida konkurrensen om högskoleplatserna.
Arbeta för bred rekrytering
Rapporter från Skolverket visar dock att många kommuner har skurit ned på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Högskoleverket har även fått signaler om en liknande utveckling inom gymnasieskolan. Det finns heller inga krav på att personer som anställs som studie- och yrkesvägledare ska vara utbildade inom området. Det stöd som studie- och yrkesvägledningen utgör måste uppvärderas och prioriteras. Även om 50-procentsmålet inte finns kvar, det vill säga målet att 50 procent av en årskull ska påbörja högskolestudier före 25 års ålder, måste vi aktivt fortsätta att arbeta för en breddad rekrytering till högskolan. Vi har inte råd att missa alla de ungdomar som kan komma att bli duktiga högskolestudenter och senare ett viktigt tillskott till arbetsliv och samhällsutveckling, för att krångliga tillträdesregler slår ut dem som inte har det självklara stödet hemifrån. De tidiga 90-talisterna tillhör också några av de största årskullarna och kommer redan på grund av sin mångtalighet möta en hårdare konkurrens om utbildningsplatserna än vad tidigare årskullar gjort.
Inte ett nytt hinder
Ett alternativ till de nya antagningsreglerna med meritkurser och meritpoäng är att höja behörighetskraven till högskolan och att i urvalet vikta betygen i de mest högskolerelevanta kurserna, exempelvis matematik och språk. Med det skulle man uppnå samma effekt med förbättrade förkunskaper och samtidigt få ett tydligare system. Då minskar också risken att vissa grupper faller mellan stolarna. Det är viktigt att vi tacklar de problem som de nya reglerna för med sig så att de inte blir ytterligare ett hinder på vägen in i högskolan.
Anders Flodström universitetskansler och chef för Högskoleverket
Senast uppdaterad: 2008-11-05
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Skriv ut
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
