Näringslivet bör ta större ansvar för samverkan

Men detta stämmer inte.

I en rapport som Högskoleverket publicerar idag framgår tydligt att högskolornas samverkansarbete är välutvecklat och att det har hänt mycket de senaste åren.

Samverkan är numera ett förhållningssätt i högskolan och en integrerad del av forskning och utbildning.

Högskoleverkets expertgrupp har sett att dialogen mellan högskolorna och arbetsgivarna om utbildningarnas innehåll har ökat samtidigt som allt fler studenter har fått praktik.

Till det kan läggas att många universitet och högskolor nyligen har genomfört ett djupgående strategiarbete och dessutom har utvecklat sin interna organisation för att öka samhällsnyttan av forskningen.

Givetvis kan högskolans samverkansuppgift vidareutvecklas -ytterligare. Men en förutsättning är att högskolorna själva ges möjlighet att styra sin verksamhet, exempelvis genom att få egna -resurser för sitt samverkansarbete som en del av sitt ordinarie anslag.

Idag finansieras högskolornas samverkansuppgift huvudsakligen med korta projektanslag från olika finansiärer. Det ger en kortsiktighet i verksamheten och äventyrar högskolans oberoende.

Länder som anses ha kommit särskilt långt med samverkan högskola—näringsliv är Finland och Storbritannien där alla lärosäten får egna resurser för att -utveckla sin näringslivssamverkan.

Detta trots att båda länderna — till skillnad från Sverige — har stora industriforskningsinstitut som sköter mycket av den offentligfinansierade industrinära forskningen och utvecklingen.

En annan förutsättning är att det finns ett genuint engagemang för och kunskap om högskolan i näringslivet. Idag finns detta bara på vissa håll.

Stat, högskola och näringsliv har en gemensam uppgift att skapa förutsättningar för en ökad samverkan mellan högskolan och näringslivet, men också med det övriga samhället. Staten bör därför ge högskolorna muskler i form av egna anslag för samverkans-arbetet.

Högskolorna ska också i dialog med näringslivet och övriga samhället skapa strukturer som underlättar samverkan. Dessutom måste näringslivet i ökad utsträckning ta sitt ansvar för att bli en kompetent beställare och samverkanspart för högskolan.

Om allt detta sker kommer vi att få se en ännu starkare utveckling av kunskapsproduktionen från den svenska högskolan med en bibehållen akademisk integritet och ett näringsliv som klarar sig väl i den globala konkurrensen.

Men detta kräver som sagt att alla tar sitt ansvar och — inte minst — att de betydande framsteg som högskolan ändå har gjort ges ett erkännande från näringslivet och att näringslivets allmänna klagan byts mot konstruktivt handlande.

Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket.