Ge Sverige en samlad strategi

Fem miljarder kronor! Hälften så mycket som förhoppningarna eller dubbelt så mycket som farhågorna. Så kan det ekonomiska utfallet av regeringens forskningsproposition sammanfattas.

Förhoppningarna baserade sig på regeringens egna beräkningar om vad som krävdes för att den statliga forskningsfinansieringen skall motsvara en procent av BNP.

Farhågorna baserade sig på att regeringen skulle använda forskningspropositionen för att enbart ge universitet och högskolor den pris- och löneuppräkning som de inte får i sina årliga anslag.

Diskussionen om den statliga forskningsfinansieringen efter propositionen motsvarar en procent av BNP fortsätter. Sätten att räkna vad som är forskning är många och BNP-ökningen förväntas ju sjunka framöver. Nu, när vi vet propositionens ekonomiska utfall, är diskussionen i dubbel bemärkelse akademisk.

Alla rektorer verkar av uttalanden att döma vara rimligt nöjda eller så hämtar de andan inför kampen om hur de nya liksom de gamla ekonomiska resurserna skall fördelas. En kamp som kan bli intressantare än på länge och resultera i stora förändringar i universitet och högskolors strategiska arbete för att säkra de nödvändiga resurserna för forskning och högre utbildning i framtiden.

Ökningen av fakultetsanslagen på en miljard och de befintliga miljarderna ska enligt utredaren Dan Brändström till 50 procent fördelas efter kvalitet. Kvalitetsmåtten kan enkelt styras mot att premiera grundforskning eller mer tillämpad forskning. Universitet och högskolor får också dela på en och en halv miljard kronor för forskning inom strategiska områden. Vem eller vilka som får bedöma vad som är strategisk forskning inom de prioriterade områdena kommer att ha stor betydelse för vilken forskning och vilka forskargrupper som premieras. Och dessa forskargrupper är inte jämnt spridda över landet, oavsett hur fördelningen görs.

Vad som är vetenskaplig kvalitet och vad som är strategisk kvalitet, hur detta bedöms och vem som bedömer detta kommer att vara avgörande för vilka universitet och högskolor som
är vinnarna de närmaste åren.

När Stanford fördelar nära trettio nya miljarder, från donationer, till forskning och högre utbildning sker det mot en tydlig strategisk plan för vad som är viktigt för Stanford. Alltifrån nödvändig ny infrastruktur, både fysisk, akademisk och intellektuell, prioriterade områden samt vilken forskning som är angelägnast inom dessa områden. De strategiska planerna och målen är vägledande för givarna, för ledningen, för forskarna och lärarna och för hur resurserna skall fördelas när vetenskapliga och strategiska överväganden görs.

Den kommande forskningspropositionen bör innehålla motsvarande vägledning för Sverige. Om fem miljarder gör att Sverige når en-procentmålet är mindre viktigt. Men att globaliseringsrådets och regeringens strategiska arbete med att skapa en vision för forskning och högre utbildning inte ses som tydligt och vägledande är svårare att acceptera.

Är det inte dags för en samlad strategi för högre utbildning och forskning.

I dag känns det som om utbildning och forskning konkurrerar om de ekonomiska resurserna.

Anders Flodström, Universitetskansler