Startsida Högskoleverket

 
 
2011-06-27

31 maj 2011

Deltagare


Nina Dahlberg, CSN
Alexandra Swenning Berglin, CSN
Gunnar Enequist, Högskoleverket
Annika Pontén, Högskoleverket
Anders Ahlstrand, Internationella programkontoret
Mattias Landin, Internationella programkontoret
Anders Wirhed, Justitiedepartementet
Sten Alstander, Migrationsverket
Anita Engström, Migrationsverket
Joakim Kalantari, SFS
Hannah Akuffo, Sida
Hans Pohl, STINT
Fredrik Andersson, SUHF
Pam Fredman, SUHF, Göteborgs Universitet
Lars Holberg, SUHF, Linköpings universitet
Einar Lauritzen, SUHF, Uppsala universitet
Kurt Bratteby, Svenska institutet
Martin Wikström, Tillväxtanalys
Måns Fellesson, Utrikesdepartementet
Åsa Petri, Utbildningsdepartementet
Tuula Kuosmanen, Verket för högskoleservice

Gäster


Thomas Furusten, Högskoleverket
Torbjörn Lindqvist, Högskoleverket
Anna Ahlborg, Mälardalens Högskola
Per Nilsson, Umeå universitet
Andreas Sandberg, praktikant Utrikesdepartementet

 

1. Inledning


Då Carina Hellgren, IPK, var förhindrad att delta leddes mötet av Annika Pontén, Högskoleverket. Annika hälsade alla välkomna och inledde med att meddela att hon kommer att ta över Lennart Ståhles plats i Forum. Då det var en del nya deltagare och flera gäster inleddes mötet med en kort presentationsrunda.

 

2. De utländska studenterna i Sverige


International Student barometer (ISB)


Lars Holberg, SUHF & Linköpings universitet, presenterade det övergripande resultatet för de svenska lärosätena i International Student Barometer (ISB). Bakgrunden var att inom Study Destination Sweden (SDS) såg man ett stort behov av att få en bild av hur utländska studenter upplever sin studietid vid svenska lärosäten och att få en fördjupad kunskap om vad studenterna efterfrågar. Man bedömde att om flera lärosäten deltog i samma internationella undersökning skulle det kunna ge en mer samlad bild av studenternas uppfattning av studier i Sverige och vara ett komplement till lärosätenas egna undersökningar. Hösten 2010 var det totalt 203 lärosäten, varav 16 svenska (se PPP för detaljer), som deltog i ISB. Totalt svarade 138 000 studenter på undersökningen och av dessa studerade 8 700 vid svenska lärosäten.

Lars gav ISB-studien positivt omdöme och menade att I-Graduate som genomför den är professionella och tillhandahåller bra material och källdata. Studien ska ses som ett verktyg för benchmarking. Deltagande lärosäten får detaljerade data om det egna lärosätet och dess position i relation till andra lärosäten. ISB lämnar dock endast ut uppgifter om lärosätets position på respektive område, man redovisar inga detaljer om vilka resultat andra lärosäten har. ISB tydliggör styrkor hos det egna lärosätet och klargör förbättringsområden.

Sammantaget stod sig de svenska lärosätena väl i konkurrensen: 5 av de 11 främsta lärosätena i studien när det gäller "Overall satisfaction" är svenska lärosäten. Det får anses vara ett mycket gott betyg. Det positiva i undersökningen är att det tycks fungera bra i undervisningssituationen menade Lars. Exempelvis ligger svenska lärosäten högt upp när det gäller "Academic English". Där ligger svenska lärosäten på platserna 12, 16, 17 och 24. Däremot är det sämre ställt med förhållandena vid sidan om studierna. Undersökningen ger bilden av Sverige som ett slutet samhälle, enligt Lars.
 
Utvecklingsområden/förbättringspotentialen finns framförallt ifråga om "arbetsmarknadskopplingen" där finns tydliga brister enligt ISB-studien. Av de deltagande lärosätena i studien ger studenterna bland de sämsta betygen till svenska lärosäten när det gäller "Work experience", "Careers Advice" och "Employability". Lars avslutade med att säga att han och SDS hoppas på att lärosätena också deltar nästa år för att kunna göra en jämförelse av resultat före och efter införandet av avgifter.

Se också powerpointpresentation »PDF

Högskoleverkets enkät till mastersstudenter


Thomas Furusten, Högskoleverket, inledde med att berätta att syftet med den enkät som Högskoleverket har genomfört är att kunna jämföra olika aspekter på studenter från tredjeland före respektive efter det att avgiftsreformen genomförts. Enkäten har gått ut vid ett tillfälle hittills, vilket var under vintern 2010/2011. En ny enkätomgång kommer att ske motsvarande tid nästa läsår för att jämförelser ska kunna göras. Tjugo lärosäten deltog i enkäten och 2 400 studenter svarade. Vissa av de lärosäten som ingick i ISB är med i även denna. Några stora lärosäten, bl.a. Göteborgs universitet, Umeå universitet och Malmö högskola, deltog inte.

Thomas att det specifika med Högskoleverkets enkät är inriktningen på socio-ekonomiska faktorer, dvs. att få en bild av vilken bakgrund de studenter har som kommer till Sverige för att studera.  Han poängterade att skillnaden mellan denna enkät och ISB är att syftet är att undersöka effekter av avgiftsreformen och inte att möjliggöra jämförelser lärosäten emellan när det gäller olika kriterier/kategorier.
 
Av de svarande studenterna kommer nära 40 procent från endera Pakistan, Indien eller Kina. Generellt skattade de svarande sina föräldrars sociala ställning som hög. En stor andel av studenterna hade också föräldrar med högskoleutbildning. Försörjningen under studietiden kommer främst från föräldrarna eller från sparade medel. På frågan varför de valt att studera i Sverige svarade 67 procent att de funnit en utbildning som var den rätta för dem och 62 procent angav ekonomiska skäl. På frågan om vad som var viktigt för valet av utbildning och lärosäte i Sverige lyfte 80 procent fram möjligheterna på (den globala) arbetsmarknaden, 79 procent lärosätets renommé och prestige och 75 procent internationell rankning av lärosätet som viktigt eller mycket viktigt.

Många av de tillfrågade kan tänka sig att stanna i Sverige efter studierna även om kontakten med svenskar blev mindre än de hade förväntat sig. Det är svårt att utläsa några större skillnader i svar beroende på varifrån studenten kommer.

Se också Högskoleverkets webbplats där resultaten från undersökningen är publicerade »
 

Slutsatser vi dragit av ISB


Umeå universitet


Per Nilsson, Umeå universitet, redogjorde för skälen till att delta i ISB och hur universitetet har tagit till vara resultaten. Umeå var det första svenska universitetet som deltog i studien och har alltså deltagit för andra gången. Anledningen att delta i ISB var att universitetet såg ett behov av att kunna följa upp resultat av två interna projekten som var delar av universitetets handlingsplan för internationalisering.

Per menade att ISB är ett bra verktyg för att se hur det egna lärosätet ligger till och att för få ett "utifrånperspektiv". Att lärosäten från andra länder också ingår i undersökningen ger ett extra nyttigt perspektiv. Trots att Umeå rankas högt inom många olika kategorier i ISB så poängterar Per att det är viktigt att även fortsättningsvis ha höga ambitioner för att inte tappa i konkurrenskraft. Det är viktigt att fortsätta det interna förbättringsarbetet och inte slå sig till ro trots höga betyga inom vissa kategorier. Samtidigt måste man fundera på när man är "good enough". Per nämnde att det kan vara värt att tänka på att freemover-studenter och utbytesstudenter inte kan särskiljas i ISB-studien. Vidare kan det vara svårt att definiera vem som är en internationell student. Ska man exempelvis räkna studenter från det närliggande Vasa i Finland som internationella studenter?

Annars bekräftar enligt Per resultaten för Umeå i mångt och mycket den sammantagna bilden av de svenska lärosätena. Även Umeå fick lägre poäng på frågor kring karriärvägledning och kopplingen till arbetsmarknaden. Det var saker som uppmärksammades i undersökningen redan 2009 och universitetet har arbetat med att förbättra detta. Universitet har exempelvis kommit fram till att man måste samarbeta mer med det omgivande samhället , inte minst för att erbjuda studenterna möjligheter till praktik. Vidare visar undersökningen att levnadsomkostnaderna kan vara ett problem, men att de faktiskt inte alltid upplevs som ett större problem i Sverige än i många andra länder.

En aspekt som Per lyfte upp från ISB-studien var att trosfrågor år ett område där Umeå har förbättringsmöjligheter. Denna kategori handlar om studenters möjlighet att utöva sin religion på olika sätt under vistelsen vid lärosätet. Per menade att detta anses viktigt av många studenter från andra länder medan vi i vårt "svenska" förhållningssätt kanske inte alltid inser vikten av detta. Det finns ett behov av exempelvis bönerum, men även möjlighet till att delta i sociala evenemang utan alkohol.

Per pekade också på förhållandet mellan förväntningar på service och den service lärosätet faktiskt tillhandahåller. Tillhandahåller man exempelvis inte hämtning av studenterna från flygplatsen är det viktigt att studenterna vet det innan de anländer. Per avslutade med att säga att det är angeläget att arbeta med kvalitetssystem i arbetet med inresande studenter och att ISB ger ett bra faktaunderlag för detta. På frågan om hur man lyckades att involvera övriga delar av universitetet i förbättringsarbetet svarade Per att det inte är så lätt när man kommer så högt i rankningen som Umeå gjort.

Se också powerpointpresentation »PDF

Mälardalens högskola


Anna Ahlborg fortsatte med att berätta vilka åtgärder Mälardalens högskola har gjort med anledning av resultaten i ISB. Liksom Umeå universitet upplevde Mälardalens högskola ett behov av faktaunderlag och av att skapa en erfarenhetsbank för vidare arbete med de internationella studenterna och internationell rekrytering. Mälardalen valde medvetet att endast ta med mastersstudenter i undersökningen. Utbytesstudenter ingick inte i deras del av undersökningen.
 
Resultatet för Mälardalen var överlag positivt och liknade de övergripande svenska resultaten, med dess brister i kopplingen till arbetsmarknaden. I frågor kring säkerhet och miljömedvetande kom Mälardalen högt. Dessa frågor tar vi ofta för givet men eftersom det är frågor där Mälardalen och andra svenska lärosäten kommer högt bör det användas i marknadsföringen ansåg Anna. Andra frågor där Mälardalen fick bra resultat var högskolans lokaler (bibliotek, grupprum, studierum, datasalar mm.), tillgången till teknik inom utbildningen och närhet till lärare.

Mälardalen marknadsför sig som ett lärosäte med god samverkan med industrin vilket innebar att förväntningarna inom det området kanske var högre ställda vid Mälardalen än på andra svenska lärosäten. Det visade sig att studenterna som svarat på enkäten förväntade sig ännu mer. För att åtgärda detta arbetar Mälardalen tillsammans med företag, lokala näringslivet, den interna enheten för Externa Relationer, högskolans Idélab och centrala studievägledare för att
 

  • fortsätta utvecklingen av samarbete med olika partners såsom Volvo och ABB m.fl. för att ge möjlighet till exjobb, praktik och sommarjobb,
  • utveckla alumnnätverk. Nytt nätverk har lanserats i vår,
  • tydliggöra kontaktnät för studenterna, exempelvis gentemot lokala företag och näringslivet,
  • kommunicera med regionala arbetsgivare om den internationella potential som utländska studenter ger,
  • utbilda centrala studievägledare inom karriärvägledning samt
  • i framtiden satsa på mentorer ute på företagen.

Möjligheter att utöva sport ansågs inte heller så väl tillgodosedda vid Mälardalen. Eftersom många inkommande studenter förväntade sig detta har man börja se över frågan tillsammans med Västerås stad, Eskilstuna kommun, Bostad Västerås, högskolan och studentkåren. Även bostadsfrågan har förbättringspotential, och Mälardalens högskola jobbar i denna fråga tillsammans med Bostad Västerås i Västerås och i Eskilstuna. Det är svårare att finna bostäder i Eskilstuna då samordningen mellan de bostadsbolag som är verksamma där är mindre utvecklad. Anna nämnde också att högskolan fick gott betyg när det gäller introduktion för studenterna, men att det första välkomnandet kunde förbättras vilket man har börjat arbeta med bl.a. tillsammans med IKEA.

Se också powerpointpresentation »PDF

Diskussion och kommentarer


Sten Alstander tog tillfället i akt att nämna att Migrationsverket har startat ett pilotprojekt tillsammans med Högskolan i Jönköping. Syftet är att kunna bidra till att korta Migrationsverkets svarstider. Det ska ske genom att lärosätesrepresentanter får en utbildning så att de kan hjälpa studenterna att fylla i en komplett ansökan. Andra lärosäten som är intresserade av att vara med kan anmäla intresse till Sten

Pam Fredman undrade vilket ansvar lärosätena ska få i framtiden. Blir det ny myndighetsutövning? Sten svarade att så kommer det inte att bli. Det är helt och hållet Migrationsverket som står för myndighetsutövningen men att lärosätena ges bättre möjligheter att ge bra information till och hjälpa studenterna. Egentligen handlar det om ett slags partnerskap. Gunnar Enequist och Anders Ahlstrand nämnde att sekretariatet avser att ta upp frågan till hösten och då få höra om såväl Migrationsverkets som Högskolan Jönköpings erfarenheter av projektet. Även andra migrationsfrågor ska då tas upp, exempelvis den statliga utredningen "Cirkulär migration". Gunnar nämnde vidare angående problemet med att öppna bankkonton att han återigen har varit i kontakt med Bankföreningen i syfte att komma till en nationell lösning på problemet istället för att varje lärosäte ska brottas med frågan på var sitt håll.
 
Per Nilsson konstaterar att politikerna tycks fokusera på kostnaderna när det gäller tredjelandsstudenter och mindre på det positiva de tillför Sverige och svensk högre utbildning. Forum bör hjälpa beslutsfattare att se möjligheterna i internationellt samarbete och få regeringen att utforma en strategi i frågan. Pam påpekade att detta återknyter till det vi talade om på ett av de första mötena i Forum, dvs. vikten av att visa på värdet av internationella samarbeten och behovet att utveckla en sammanhållen syn på utbildning och internationalisering. Det konstaterades också att det finns möjligheter att framföra liknande åsikter i remissvaren till SOU:n om cirkulär migration.

3. "Studiemedel för gränslös kunskap" SOU 2011:26


Torbjörn Lindqvist, Högskoleverket, tillika sekreterare i utredningen om studiemedel för studier utomlands, inledde med att berätta om utredningens uppdrag:
  • Föreslå åtgärder så att systemet för studiemedel för utlandsstudier förenklas, förbättras och effektiviseras.
  • Analysera effekterna av utlandsstudier.
  • Analysera om nuvarande regelverket är förenligt med EU-rätten.
  • Analysera metoder för att fastställa utlandsmånadsbelopp.
 
Utredningen tog fram förslag om:
  • Tydligare reglering (4 förslag)
  • Anpassning till EU-rätten (4 förslag)
  • Mer enhetliga studiemedelsregler vid utlandsstudier (3 förslag)
  • Bättre ekonomiska villkor och minskad risk för felaktiga utbetalningar vid utlandsstudier (3 förslag)

Tydligare reglering förslås

  • Det bör införas en ny paragraf i studiestödslagen som definierar begreppet utlandsstudier, så att beslut rörande utlandsstudiemedel underlättas.
  • Det bör införas i studiestödsförordningen att en utbildning som inte berättigar till studiemedel i Sverige inte heller ska ge rätt till studiemedel utomlands.
  • Tilläggslån för vissa merkostnader bör benämnas merkostnadslån, och det bör i förordning regleras för vilka ändamål sådant lån kan utgå. 
  • Kriterierna för att bedöma om en utbildning utomlands uppfyller kravet på godtagbar standard och därigenom berättigar till studiemedel bör, oavsett utbildningsnivå, vara desamma som för motsvarande utbildning i Sverige. Vad som utgör godtagbar standard bör regleras på förordningsnivå.

Torbjörn menade att första punkten förändrar förutsättningar gentemot vad som gäller idag. De tre övriga punkterna innebär ingen förändring i sak men utredningen förtydligar dessa tre punkter.

Anpassning till EU-rätten


När det gäller frågan om nuvarande regelverk är förenligt med EG-rätter blev utredningens svar negativt. Regelverket behöver anpassas. Utredningen föreslår att tilläggslån riktat till äldre studerande ska utgå även för utlandsstudier

Den största förändringen som utredningen föreslår är dock att studiemedel för studier på gymnasial nivå inom EES och i Schweiz ska lämnas enligt samma regler som i Sverige. Torbjörn menade att detta öppnar upp för gymnasie-ungdomar att få studiemedel när de studerar utomlands på gymnasial nivå, något som inte tidigare varit möjligt.

Mer enhetliga studiemedelsregler vid utlandsstudier


Enligt utredningen är det individens fria val som ska stå i centrum. Samma belopp för utlandsstudier ska gälla utomlands som i Sverige, vilket är en förändring och ska bidra till enhetlighet. Betalning ska ske på samma sätt Sverige/utomlands vilket också bidrar till enhetlighet.

Bättre ekonomiska villkor och minskad risk för felaktiga utbetalningar vid utlandsstudier

  • Det bör införas ett enhetligt merkostnadslån för utlandsstudier, lånet ska utgå utöver grundbeloppet, i syfte att möjliggöra studier i länder där levnadsomkostnaderna är högre än i Sverige.
  • Merkostnadslånet för undervisningsavgifter bör under vissa förutsättningar ses som en ram och möjliggöra högre uttag än grundbeloppet. Regleringen ger en flexiblare användning och möjliggör studier vid prestigeuniversitet.
  • Merkostnadslånet för undervisningsavgifter bör om beloppet överstiger ett prisbasbelopp utbetalas av CSN direkt till den av den studerande anvisade läroanstalten.

Se också powerpointpresentation »PDF

Einar Lauritzen frågade om utredningen hade gått på remiss. Åsa svarade att den inte hade det. Gunnar Enequist frågade om vad utredningen kom fram till när det gäller frågan om effekterna av utlandsstudier. Torbjörn svarade att utlandsstudier är mycket lönsamt för Sverige, vilket det redogörs för i kapitel 2 i utredningen.
 

4. Högre utbildning i utvecklingssamarbetet Ds2011:3


Måns Fellesson, Utrikesdepartementet,  berättade om att arbetet med departementsskrivelsen "Högre utbildning i utvecklingssamarbetet" startade för två år sedan. Bakgrunden var att det saknats ett tänkande/förhållningssätt till utbildningsfrågor inom utvecklingssamarbetet. Som utgångspunkt för arbetet har två olika spår funnits; den högre utbildningens relation till Politiken för global utveckling, PGU, och det biståndspolitiska tänkandet. En viktig yttre faktor bakom tillkomsten av departementsskrivelsen var införandet av avgifter. För att få en bred förankring har UD samarbetat med bl.a. Sida, IPK, HSV och flera lärosäten.

Högre utbildning växer kraftigt i utvecklingsländer och situationen liksom ländernas behov förändras snabbt. Under arbetet har tid ägnats åt att förstå hur situationen ser ut och att identifiera utmaningar för lärosäten och studenter inom högre utbildning. En stor fråga är därmed: Hur bör ett bra fungerande högre utbildningssystem se ut? I analysen av denna fråga finns två aspekter som varit särskilt viktiga att belysa:

1)        Kvalitet som den största utmaningen
2)        Hur Sverige kan bidra till att öka kvaliteten i högre utbildning

Måns talade vidare om forskningserfarenheter omkring kapacitetsbyggande, och hur dessa kan vägleda biståndspolitiken och om vilka roller som svenska aktörer kan spela i sammanhanget. En fråga är vad ett breddat perspektiv liksom ett utvecklat utbyte och samarbete kan innebära för svensk högre utbildning. Och vad Sverige kan tjäna på det. Måns sammanfattade det genom att hävda att den högre utbildningen och biståndspolitiken har vinster (win-win) att hämta hem genom att samverka. En slutsats är att samarbete mellan lärosäten är viktiga för att bidra till en kvalitetsutveckling. Ett PGU-perspektiv i högre utbildning, där utbildningen samverkar med biståndet, är något som bör gagna alla menade Måns. När det gäller många av de stora utmaningar
som utvecklingsländer står inför, inte minst inom områden som hälsa och klimat, finns en hög kompetens vid svenska lärosäten men även ett intresse att forska inom. För närvarande görs det relativt sett få insatser där universitet och högskolor bidrar. Detta skulle kunna förändras. Högre utbildning skulle kunna bli ett skolexempel på PGU-arbete som gagnar alla inblandade.
 
Måns tog även upp ömsesidighetsaspekten som ett viktigt perspektiv, och nämnde även att basen för samarbeten bör finnas på lärosätesnivå och inte på individnivå, t.ex. hos några eldsjälar. Vidare menade Måns att det inte behöver finnas någon konflikt mellan mobilitet och stöd till uppbyggnad av lärosäten i utvecklingsländer. Genom att se på mobilitet som en cirkulär företeelse , behöver det inte finnas någon motsättning.

Annika Pontén nämnde den skrivelse "Forskning och forskarutbildning — En del i ett modernt bistånd" som skickats till bistånds- och utbildningsministrarna. Skrivelsen var undertecknad av Universitetskanslern och flera rektorer. Skrivelsen delades ut (se dokumentet på Forums webbplats).

Pam konstaterade att Svenska lärosäten inte kan forska inom frågor som gäller rent vatten, korruption mm, utan samarbete med utvecklingsländer.
 

5. Rapport från Hearing 12 april


Gunnar Enequist redogjorde kort för den hearing om strategiska samarbeten inom internationalisering som Forum anordnade den 12 april. De närvarande lärosätena lyfte fram många problem och hinder, vilket också var syftet med arrangemanget och relevant med tanke på Forums uppdrag att undanröja hinder för internationalisering. Som en slags sammanfattning framfördes behovet av en nationell strategi kring högskolans internationalisering. Gunnar ställde med anledning av detta frågan om Forum ska vara aktiva i att argumentera för utveckling av en nationell strategi.
 
En diskussion kring lärosätenas autonomi kontra nationella riktlinjer öppnades. Åsa Petri menade att det är svårt för utbildningsdepartementet att som medlem i Forum verka i frågan, och pekade på vikten av autonoma lärosäten, samt svårighet med balans och nivå för politiska riktlinjer för utbildningssektorn. Fredrik Andersson pekade på historiken kring SI och "Sverige som studiedestination" där den strategiska ansatsen tidigt väckte en del kritik. Han ansåg också att frågan bör diskuteras vidare och förankras på lärosätena. Frågan skulle t.ex. kunna tas upp på SUHF:s möte i förbundsstyrelse i september. Lars Holberg påpekade att studieavgifterna framför allt har diskuterats och hanterats som en rent fiskal fråga. Han efterlyste en tydligare politisk viljeinriktning när det gäller högskolans internationalisering.

Se också powerpointpresentation »PDF

6. Korta rapporter


Antagningen av utländska sökande


Tuula Kuosmanen redovisade siffror från den andra omgången av urvalet. När det gäller sökande till mastersprogram handlar det om en minskning på cirka 65 procent jämfört med föregående år. Inför höstterminen 2011 fanns drygt 6 900 sökande till program jämfört med närmare 19 600 inför hösten 2010. När det gäller fristående kurser är nedgången cirka 64 procent — från närmare 5 400 till närmare 1 950. Antagningen är nu klar och lärosätena har börjat skicka ut fakturor för studieavgifter. Tuula sade att det alltid händer mycket mellan första och andra antagningen (dvs. den som nu är klar) och att det varit bra svarsutfall när det gäller utlandsstudenter. Nästa steg i processen kring antagningarna är betalning av studieavgifterna samt att lärosätena meddelar migrationsverket vilka som har betalat, så att arbetet med att utfärda uppehållstillstånd kan starta. Rapporteringen ska göras senast den 15 juni.

Tuula berättade också att flera lärosäten, bl.a. KTH, har antytt att de sökande studenterna har sämre meriter än tidigare år. Lars Holberg meddelade att den bilden gäller även för Linköpings del. Tuula konstaterade också att ca 35 procent av dem som betalade anmälningsavgiften inte var behöriga. Hon menade att detta antyder att informationen kan ha varit otillräcklig.

Ett önskemål om en nationell sammanställning av det totala antalet studenter som har betalat avgiften framfördes. Gunnar Enequist sade att Högskoleverket kommer att samla in dessa uppgifter och publicera dem efter den 15 juni.

Migrationsverket tar upp fråga kring betalningsfrister (vad som gäller, vad som står i utskickade avier/antagningsbrev m.m.). Migrationsverket behöver denna information för att kunna avsluta sina ärenden.
 
Se också powerpointpresentation »PDF

Regeringsbeslut om Erasmus Mundus


Åsa Petri redogjorde för regeringens beslut kring Erasmus Mundus och studieavgifterna. Huvudprincipen enligt regeringen är att kostnader för studenter från tredjeland, under deras studier i Sverige, inte ska belasta statsbudgeten.

Inom Erasmus Mundus var det tre frågor som skulle redas ut med beslutet:
 

  • 1)Anmälningsavgiften
  • 2)Redan löpande avtal mellan konsortier och Kommissionen
  • 3)Hur avgifterna ska hanteras i framtida avtal
 
Beslutet innebär att studenter som söker en utbildning inom Erasmus Mundus undantas från anmälningsavgiften. Motivet till detta är att anmälningsavgiften är tänkt att bekosta administration kring bl.a. antagning. Inom Erasmus Mundus finns dock ett administrationsbidrag för sådana ändamål. Dessutom är ett lärosäte inte ensamt om att göra antagningen. Detta arbete delas av de lärosäten som ingår i konsortiet.
 
Vidare innebär beslutet att redan löpande avtal mellan konsortier och Kommissionen kan fortsätta att gälla även om avtalet innebär avgiftsfrihet för deltagande studenter.
 
För avtal ingångna efter den 1 september 2010 gäller att för avgiftsskyldiga studenter som kommer till Sverige inom Erasmus Mundus ska lärosätena sätta ner avgiften till att motsvara det maximala stipendiet inom programmet.

Pam Fredman undrade var lärosätena skulle ta pengarna till att finansiera Erasmus Mundus då studenterna inte får avräknas mot takbeloppet. Lärosätena kan inte ta pengar från andra studenter till detta.
 
Annika Pontén redovisade och delade ut en skrivelse från Karolinska institutet med liknande synpunkter (se dokumentet på Forums webbplats).

Se också powerpointpresentation »PDF
 

Lärosätenas arbete med studieavgifter


Einar Lauritzen redogjorde för pågående arbete inom SUHF:s avgiftsgrupp. Gruppen har ägnat mycket tid åt problemet med Erasmus Mundus och avgifterna och han menade att beslutet om undantaget för Erasmus Mundus är klargörande, men att det inte ger någon lösning. Einar konstaterade också att en enighet i antagningsfrågorna i Sverige åter är på god väg, vilket är mycket positivt. Det är enligt Einar angeläget att bevara denna enighet. En annan aktuell fråga gäller anmälningsavgiftens storlek och balansen mellan studieavgifter och anmälningsavgifter. Slutligen meddelande Einar att SUHF kommer att anordna ett större seminarium den 22 september på temat "Införandet av avgifter — hur blev det och vad händer härnäst?".
 

Uppehållstillstånd för utländska doktorander


Gunnar Enequist redogjorde för den skrivelse om uppehållstillstånd för utländska doktorander som inkom till Forum i höstas, från doktorandföreningen inom SFS. Frågan har diskuterats mellan Högskoleverkets jurister och Migrationsverket. Slutsatsen av de diskussionerna är att arbetstillstånd inte självklart är bättre än uppehållstillstånd för studier då arbetstillstånd medför en "låsning" till en arbetsgivare, dvs. i doktorandernas fall det egna lärosätet.
Frågan tas, bl.a. på Migrationsverkets  initiativ, upp i utredningen om cirkulär migration där man föreslår en lösning på problemet. Joakim Kalantari sade att SFS ställer sig positiva till förslagen i utredningen.

Se också powerpointpresentation »PDF

7. Övriga frågor


Martin Wikström meddelade att Tillväxtanalys har ett uppdrag från regeringen att kartlägga hur samarbetet med Indien inom forskning och innovation ser ut. För att få en klare bild av samarbetet kommer en enkät att skickas ut. Tillväxt ska redovisa regeringsuppdraget den 12 september.

Lars Holberg tog upp frågan om myndigheters bristande samordning av informationsinsatser. Under senare tid har olika myndigheter kallat till informationsmöten och det har varit betungande för i synnerhet mindre lärosäten att bevaka alla dessa möten. Det finns därför önskemål om ökad samordning myndigheter emellan. Ett förslag är att myndigheter skulle samordna sina informationstillfällen och koncentrera dem till ett par dagar. Annika Pontén konstaterade att synpunkterna bör tas på allvar, och uppmanade de myndigheter och organisationer som ingår i Forum att sträva efter mer av samordning på detta område.

8. Summering och avslutning


Annika Pontén berättade om sekretariatets planering för att under nästa möte ägna tid åt en fördjupad behandling av frågor kring migration och uppehållstillstånd. Hon inbjöd också Forums medlemmar att lämna förslag till sekretariatet på frågor att behandla på kommande möten. Annika ställde också frågan till medlemmarna om det var en bra modell med de korta underlag som denna gång skickades ut inför mötet. Svaret var att denna åtgärd uppskattades och får gärna fortsätta.
 
Utifrån medlemmarnas svar på frågan om datum för höstens första möte, och en önskan om bredast möjliga representation, föreslog sekretariatet att nästa möte ska hållas den 29/9, 12.30 — 16.00 på Högskoleverket. Medlemmarna accepterade detta.
Senast uppdaterad: 2011-06-27
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .