- Startsida
- /...
- /Antagning till grundnivå
- /Urval
- /Betygsurval
- /Meritvärdering
Meritvärdering
Meritvärdering av svenska betyg
Meritvärderingen är något olika beroende på när man avslutat sina gymnasiala studier. Sökande med svenska betyg delas därför in i fem grupper, A—E. De ska inte blandas ihop med de fyra urvalsgrupperna ovan (direktgrupp, kompletteringsgrupp och så vidare). Om du vill veta hur utländska betyg värderas, klicka på länken nedan.
Meritvärdering av utländska betyg »
- Grupp A: Sökande med gymnasieexamen som ger grundläggande behörighet från gymnasieskolan och med gymnasieexamen från vuxenutbildning, dvs. sökande från den nya gymnasieskolan
- Grupp B: Sökande med betyg från gymnasial utbildning som har påbörjats efter juni 2007
- Grupp C: Sökande med betyg från gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001, utom sökande som tillhör grupp B
- Grupp D: Till antagningen till höstterminen 2012 enbart sökande med betyg från gymnasial utbildning enligt 1994 års kursplaner. Från och med antagningen till höstterminen 2013 omfattar grupp D även sökande med s.k. mellanårsbetyg, alltså sökande med betyg enligt 1992 års kursplaner. Gruppen omfattar alltså sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, enligt 1992 års kursplaner utfärdade 1995 och 1996 samt betyg enligt 1994 års kursplaner, utfärdade 1997 eller senare samt sökande med slutbetyg/samlat betygsdokument enligt 1992 och 1994 års kursplaner från vuxenutbildningen
- Grupp E: Sökande med betyg från äldre gymnasial utbildning än A, B, C och D som har sifferbetyg, t.ex. linjebetyg och studentbetyg
Grupp A sökande med gymnasieexamen
Sökande med gymnasieexamen kommer att meritvärderas med hjälp av en annan skala än övriga. För dessa sökande ska skalan A-F tillämpas. Värdena är:
F 0
E 10,0
D 12,5
C 15,0
B 17,5
A 20,0
Betygen för dessa sökande sätts enligt något annorlunda kriterier än för sökande med betyg enligt de kursplaner som infördes 2000 och 2001. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att eleven ska få betyget och är de inte det ska det lägre betyget ges. Observera att betyget på gymnasiearbetet bara kan bli E eller F och därmed ingår inte gymnasiearbetet i meritvärderingen. Betygsvärdet ska alltså divideras med 2400 poäng för att få fram jämförelsetalet. För vuxenutbildningen ska basen 2300 poäng användas eftersom det antal gymnasiepoäng som ingår i examen är lägre än i gymnasieskolan.
Tidigare gymnasieformer
För sökande som tillhör grupp C men får sitt slutbetyg först efter den 1 januari 2010 gäller samma meritvärderingsregler som för grupp B.
Meritvärdet för grupp A, B, C och D består av två komponenter. Först tas ett jämförelsetal fram och därefter adderas eventuella meritpoäng. Jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet blir 20,00 (jämförelsetal) + 2,5 (meritpoäng) = 22,50.
Meritvärdet för grupp E består endast av en komponent- jämförelsetalet- eftersom sökande i denna grupp inte kan få några meritpoäng. Därför blir deras meritvärde högst 20,00. Avgångsbetyg med betygsskalan 1—5 räknas om till 0—20-skalan enligt en tabell som finns i Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval.
Till Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval »
Ska betyg från utökat program räknas med?
För grupp A: Betyget i en kurs inom ett utökat program som ger meritpoäng ska räknas med i jämförelsetalet. Dessutom ska betyg i kurser utanför ett fullständigt program räknas med i jämförelsetalet om de krävs för grundläggande eller särskild behörighet.
För grupp B: Betyg i en kurs inom ett utökat program kan ge meritpoäng utan att tas med i beräkningen av jämförelsetalet. I jämförelsetalet räknas betyg i kurser inom utökade program bara om de ger behörighet.
För grupp C: Betyg i kurser inom utökade program räknas alltid med om de finns med på slutbetyget. Om kurserna däremot redovisas på ett samlat betygsdokument räknas de om de ger behörighet eller höjer meritvärdet. Meritpoäng för en kurs tillgodoräknas även om den ingår i ett utökat program. En meritkurs som redovisas på ett samlat betygsdokument ger alltså meritpoäng, men räknas bara med i jämförelsetalet om betyget höjer jämförelsetalet.
För grupp D: Betyg i kurser på ett samlat betygsdokument räknas med om de höjer jämförelsetalet och ska räknas med om de krävs för behörighet. Sökande i denna grupp får tills vidare tillgodoräkna sig meritpoäng endast i matematik, B- och C-språk samt engelska.
För grupp E: Denna grupp får tills vidare inte tillgodoräkna sig meritpoäng och kommer därför aldrig upp i mer än 20,00. Om det är ett avgångsbetyg från linjegymnasiet gäller att betyg i ämnen som utgör utökad studiekurs räknas med om de höjer medelvärdet eller ger behörighet.
Ska betyg i idrott och hälsa räknas med?
För grupp A och B: Betyg i idrott och hälsa räknas på samma sätt som betyg i andra kurser.
För grupp C: Betyg i idrott och hälsa, kurs A och B, räknas med bara om de ingår i den särskilda behörigheten eller höjer meritvärdet.
För grupp D och E: Betyg från programgymnasiet i idrott och hälsa, kurs A och B, och betyg i idrott från linjegymnasiet räknas med bara om det ingår i den särskilda behörigheten eller höjer meritvärdet.
Meritpoäng
I betygsurvalet kan sökande i grupp I och II (direktgrupp och kompletteringsgrupp) få meritpoäng för vissa kurser om de också tillhör grupp A, B, C eller D ovan (ej grupp E). En sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng att lägga till sitt jämförelsetal, genom att få lägst betyget godkänt i kombinationer av kurserna nedan. För sökande med mellanårsbetyg (1992 års kursplaner) innebär detta att de måste ha lägst betyget 3 i det aktuella ämnet för att kunna få meritpoäng. Eftersom dessa sökande har ämnesbetyg förutsätts betyget i de kurser som ingår i ämnet också vara 3 om betyget i ämnet är 3.
Sökande med betyg från gymnasieskola 2011 dvs. grupp A ovan kan kvalificera sig för 4 meritpoäng men får högst tillgodoräkna sig 2,5 meritpoäng. I motsats till sökande med slutbetyg (grupp B och C) beror det på att de inte får tillgodoräkna sig meritpoäng för områdeskurser. De kompenseras i viss grad genom att de får tillgodoräkna sig fler meritpoäng för matematik. Steg 4 moderna språk ger också mer meritpoäng än för grupperna B, C och D.
Sökande i grupp B, C och D kan kvalificera sig för 4,5 meritpoäng. Grupp B, C och D kan få meritpoäng för kurser i ämnena matematik, engelska och moderna språk samt för så kallade områdeskurser. Även sökande med betyg från International Baccalaureate (IB) och Europaskolorna (EB) kan få tillgodoräkna sig meritpoäng. Hur dessa utbildningar får tillgodoräkna sig meritpoäng framgår av HSVFS 2010:1 samt av HSVFS 2011:2.
Meritkurser i moderna språk
Moderna språk i gymnasieskolan kan vara t.ex. tyska, franska, spanska, ryska, kinesiska och italienska men det finns även ytterligare språk. Avgörande för om man får tillgodoräkna sig meritpoäng för moderna språk är om undervisningen följt kursplanen för moderna språk.
För meritkurser i moderna språk kan man få sammanlagt 1,5 meritpoäng.
Sökande med gymnasieexamen (grupp A) får tillgodoräkna sig 0,5 meritpoäng för moderna språk 3, såvida kursen inte krävs för särskild behörighet, och 1 meritpoäng för moderna språk 4.
En sökande kan få ytterligare 0,5 meritpoäng för moderna språk 5, förutsatt att den sökande inte redan uppnått 1,5 meritpoäng. Om en sökande uppnått 1 meritpoäng går det att få ytterligare en halv meritpoäng för moderna språk 2 i ytterligare ett språk. En förutsättning är dock att den sökande inte redan uppnått 1,5 meritpoäng.
Det är alltså lättare att få meritpoäng i moderna språk för sökande med betyg från den nya gymnasieskolan jämfört med sökande från grupp B och C. En sökande kan t.ex. få 1,5 meritpoäng redan vid moderna språk 4 om den sökande också har lägst betyg E i moderna språk 3.
För sökande med slutbetyg (grupp B och C) gäller däremot att steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 i stället 1,0 meritpoäng. Man kan få ytterligare 0,5 meritpoäng antingen för steg 5 i samma språk eller för lägst steg 2 i ett annat modernt språk, om man har kvalificerat sig för 1,0 poäng i det första språket. Man kan alltså inte få poäng för både steg 5 i det första och steg 2 i det andra. Den som har lägst betyget godkänt i steg 5 eller högre får 1,5 meritpoäng oberoende av om han eller hon har betyg i underliggande kurser. Den som har lägst betyget godkänt i steg 4 får 1,0 meritpoäng oberoende av om han eller hon har betyg i steg 3.
Sökande med betyg enligt 1994 års kursplaner (grupp D) har inte begreppet moderna språk i sina betyg, såvida de inte kompletterat, utan har betyg i språk 2-4 eller B- och C-språk. Se nedan hur dessa får tillgodoräkna sig meritpoäng för språk.
Meritpoäng för kurser i moderna språk/B- och C-språk, max 1,5 meritpoäng
Nuvarande regler |
Nya regler 2011 |
|
|---|---|---|
| Kursplaner 2000/2001 | Meritpoäng | Äldre kursplaner, bokstavsbetyg |
| Moderna språk 1 Steg 3 | 0,5 meritpoäng | B-språk 1 kurs A |
| Moderna språk 1 Steg 4 | 1,0 meritpoäng | B-språk 1 kurs B |
| Moderna språk 1 Steg 5 alt Moderna språk 1 Steg 4 och moderna språk 2 lägst steg 2 | 1,5 meritpoäng | B-språk 1 kurs B och lägst C-språk kurs B (B-språk 2 kurs A eller B) |
Sökande som saknar betyg i något B-språk men har betyg i mer än ett C-språk kan tillgodoräkna sig meritpoäng, se nedan.
Specialreglerna för meritpoäng som gäller C-språk kan inte jämföras med steg 2-5 i Moderna språk.
Meritpoäng |
Bedömning för sökande med minst två C-språk |
|---|---|
| 0,5 meritpoäng | C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs A |
| 1,0 meritpoäng | C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs B |
| 1,5 meritpoäng | C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs B och lägst C-språk 3 kurs B |
Modersmål och meritpoäng
Avser endast grupp B, C och D. Det är möjligt att få tillgodoräkna sig 1,5 meritpoäng för betyg enligt kursplanerna för moderna språk. För betyg enligt kursplanerna för modersmål (hette tidigare hemspråk) finns däremot inte samma möjlighet. Meritpoäng för modersmål (0,5 poäng) kan enbart tillgodoräknas för kurs B i områdesbehörighet 2 (utbildningar med språkkrav). Områdesbehörigheten används i första hand för högskoleutbildningar i språk eller humaniora.
Kursplanen för moderna språk kan användas för ett stort antal språk men språken kan även läsas som modersmål. Observera att klassiska språk, teckenspråk, engelska och svenska har egna kursplaner. Kursplanerna i modersmål är mer jämförbara med kursplanerna i svenska än med kursplanerna i moderna språk.
Elever som läser modersmål kan pröva för betyg enligt kursplanerna för moderna språk i sitt modersmål. En förutsättning för att en kommun ska få erbjuda prövningar i en kurs är att det bedrivs undervisning i kommunen. Man kan pröva i annan kommun än den egna. Om prövningen görs under gymnasietiden kan betyget få tillgodoräknas i grupp I och ge meritpoäng.
Meritkurser i engelska
För sökande med gymnasieexamen (grupp A) gäller att endast engelska 7 kan ge meritpoäng i ämnet engelska men ger då 1 meritpoäng. Att endast den kursen ger meritpoäng beror på att grundläggande behörighet för denna grupp omfattar engelska 5 och 6. Behörighetsgivande kurser ger inte meritpoäng.
För sökande med slutbetyg (grupp B, C och D) gäller att engelska B ger 0,5 meritpoäng och Engelska C ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Den som har lägst betyget godkänt i Engelska C kan tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng oberoende av om han eller hon har betyg i underliggande kurser. Det gäller dock inte om Engelska B krävs för behörighet till den sökta utbildningen. Då ges inte meritpoäng för Engelska B, utan enbart för Engelska C (0,5 poäng).
Sökande från grupp D får dock inte meritpoäng för betyg i engelska C eftersom den kursen skiljer sig för mycket när det gäller innehållet från dagens engelska C (EN 1203). För att få tillgodoräkna sig meritpoäng för engelska C krävs en komplettering enligt dagens kursplan dvs. med koden ovan.
Meritpoäng för kurser i engelska, max 1,0 meritpoäng
Nuvarande regler |
Nya regler 2011 |
|
|---|---|---|
Kursplaner 2000/2001 |
Meritpoäng |
Äldre kursplaner, bokstavsbetyg |
| Engelska B | 0,5 | Engelska B |
| Engelska C *) kurskod EN1203 | 1,0 | - |
Meritkurser i matematik
Sökande med gymnasieexamen (grupp A) får tillgodoräkna sig maximalt 1,5 meritpoäng för matematik. Om den sökande har godkänt betyg i en kursnivå utöver vad som krävs för grundläggande eller särskild behörighet får den sökande tillgodoräkna sig 0,5 meritpoäng. Om den sökande har godkänt betyg i kursen två steg utöver vad som krävs för grundläggande eller särskild behörighet får den sökande tillgodoräkna sig 1 meritpoäng och för tre nivåer över ytterligare 0,5 meritpoäng, dvs. totalt 1,5 meritpoäng. Matematik 5 ger 0,5 meritpoäng, men räknas två gånger om den sökande inte redan har uppnått 1,5 meritpoäng. En sökande kan få 1 meritpoäng om han eller hon har matematik 5 och matematik 4 krävs för särskild behörighet. På liknande sätt kan en sökande få 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs och den sökande har lägst godkänt betyg i kursen matematik 5. Matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng, såvida man inte redan har uppnått 1,5 meritpoäng. Det innebär att en sökande som söker en utbildning där behörighetskravet är matematik 4 ändå kan få 1,5 meritpoäng, förutsatt att den sökande har lägst betyget E i kurserna matematik 5 och matematik specialisering.
För sökande med slutbetyg (grupp B, C och D) gäller att om matematik är ett krav för särskild behörighet ger en kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen 0,5 meritpoäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 poäng. Om Matematik D krävs för behörighet är det bara Matematik E som ger meritpoäng. Om Matematik E krävs för behörighet kan man inte få någon meritpoäng i matematik.
Det går att få maximalt 1,0 meritpoäng i matematik. Kurserna Matematik diskret och Matematik breddning ger inte meritpoäng.
För gruppen D gäller att matematik A aldrig kan ge meritpoäng trots att denna kurs inte ingår i kraven för grundläggande behörighet för denna kategori sökande.
Meritpoäng för kurser i matematik, max 1,0 meritpoäng
Nuvarande regler |
Nya regler 2011 |
|
|---|---|---|
Kursplaner 2000/2001 |
Meritpoäng *) |
Äldre kursplaner, bokstavsbetyg |
| Matematik B | 0,5 | Matematik B |
| Matematik C | 0,5 | Matematik C |
| Matematik D | 0,5 | Matematik D |
| Matematik E | 0,5 | Matematik E |
Meritkurser i form av områdeskurser
Gäller endast grupp B, C och D. Områdeskurser finns i områdesbehörigheterna och utgör fördjupning eller specialisering i ämnen som är relevanta, men som inte krävs för att vara behörig till den sökta utbildningen. En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5 meritpoäng, och en kurs på 50 poäng ger 0,25 poäng. Man får tillgodoräkna sig meritpoäng för högst två områdeskurser om 50 poäng vardera.
Det är möjligt att få tillgodoräkna sig två breddningskurser i samma ämne. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. Observera att områdeskurserna bara ger meritpoäng när man söker en utbildning som har den aktuella områdesbehörigheten som behörighetskrav. Kurser i ämnena moderna språk, engelska och matematik kan inte vara områdeskurser. Kursen Svenska C ger meritpoäng i samtliga områdesbehörigheter.
Läs mer om områdesbehörigheter
Meritvärdering av utländska betyg
Nytt sätt att värdera utländska betyg från höstterminen 2012
Nya urvalsgrupper
Från och med antagningen till höstterminen 2012 avskaffas urvalsgruppen "utländska betyg". Det innebär att sökande med utländska betyg placeras i samma urvalsgrupper som sökande med svenska betyg.
Meritpoäng
Sökande med utländska betyg (utom IB och EB) får inte tillgodoräkna sig meritpoäng utan kommer att få ett slags kompensation för uteblivna meritpoäng, som grundar sig på meritvärdet på deras ursprungliga betyg. Den som har ett meritvärde som motsvarar 19 eller mer i den svenska skalan kommer att tillgodoräknas 2,5 poäng. Detta gäller endast betyg som utfärdats efter den 31 december 1996.
Detta gäller även sökande med betyg från åländsk gymnasieskola och från Lycée international de Saint-Germain-en-Laye, vilka idag får tillgodoräkna sig meritpoäng.
Undantag
Regeringen har beslutat att sökande med IB-diplom och betyg från Europaskolorna (EB) ska få meritpoäng på samma sätt som idag.
Till Högskoleverkets beslut den 4 oktober 2011 (HSVFS 2011:8) »
Meritvärdering av studieomdöme från folkhögskola
Sökande som har gått på folkhögskola prövas i en egen urvalsgrupp inom betygsurvalet, folkhögskolegruppen (grupp IV). De rangordnas med hjälp av ett studieomdöme enligt nedan.
Mindre god studieförmåga: 1
God studieförmåga: 2
Mycket god studieförmåga: 3
Utmärkt studieförmåga: 4
Dessa sökande kan inte tillgodoräkna sig meritpoäng.
Närmare information om hur studieomdömen från folkhögskolor ska meritvärderas finns i Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval. Paragraf 6 handlar om studieomdömen från folkhögskolor.
Till Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval »
Om flera sökande har likvärdiga meriter
Om ett urval måste göras bland sökande som har likvärdiga meriter kan lärosätet besluta att använda prov, till exempel högskoleprovet, intervjuer eller lottning. Tidigare gällde att hänsyn kunde tas till underrepresenterat kön vid i övrigt lika meriter. Denna regel har avskaffats.
Det har blivit allt vanligare att lärosätena använder högskoleprovsresultat för att särskilja sökande med likvärdiga meriter i betygsurvalet. För vissa utbildningar kan det vara nödvändigt att ha ett högskoleprovsresultat även i betygsurvalet. Det finns alltså skäl att ta reda på hur lärosätet gör när det gäller den utbildning man är intresserad av.
Vid likvärdiga meriter, dvs samma resultat, i högskoleprovsurvalet används lottning.
Kontaktperson: Leif Strandberg, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Skriv ut
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
