Sverige fick sitt första universitet 1477. Universitetet låg i Uppsala och utbildningen var främst inriktad på att förse kyrkan med präster. Under 1500-talet låg universitetsverksamheten delvis nere på grund av politiska oroligheter. Under det svenska stormaktsväldet på 1600-talet ökade behovet av ämbetsmän som kunde föra Sveriges talan i kontakter med främmande länder. Den högre utbildningen upprustades för att kunna tillgodose detta behov. 1668 grundades Sveriges andra universitet, i Lund. Intresset för studier i medicin och naturvetenskap ökade under den här tiden. Inträdesexamen höjde kvaliteten på utbildningen
Under 1700-talet och långt in på 1800-talet var verksamheten vid universiteten i huvudsak inriktad på undervisning. Under 1800-talet höjdes kvaliteten på den utbildning universiteten anordnade. Inträdeskraven skärptes och alla sökande fick genomgå en inträdesexamen. År 1826 startades undervisning vid Teknologiska institutet i Stockholm, som från 1877 har gått under namnet Kungliga Tekniska högskolan. Kommunala högskolor inriktades på naturvetenskaplig utbildning
Den högre utbildningen utvecklades mycket under 1800-talet. Fackutbildningar blev högskoleliknande fackhögskolor och nya professurer inrättades. Under slutet av 1800-talet grundades två kommunalt anknutna högskolor — en i Stockholm (1878) och en i Göteborg (1891). Högskolorna profilerades mot naturvetenskap. Yrkesutbildningar införlivades i högskolan
I början av 1900-talet utvecklades den svenska högskolan ytterligare. Flera yrkesutbildningar och specialinstitut blev högskolor. Exempel på detta är lärarhögskolor, socialhögskolor och journalisthögskolor. 1940—1975 utvecklades forskningen vid universitet och högskolor mycket. En ny forskningsorganisation byggdes upp och särskilda forskartjänster inrättades.
Många högskolor ökar möjligheten att studera
Under den senare delen av 1900-talet fram till i dag har den högre utbildningen i Sverige expanderat mycket. Många nya högskolor har grundats och antalet studenter har flerfaldigats. Minst en högskola i varje län har inrättats för att uppfylla det politiska målet att alla ska ha möjlighet att studera på högskolan. Nu finns det totalt 60 lärosäten i landet som erbjuder högskoleutbildning. Det finns 14 universitet, 21 statliga högskolor, 3 lärosäten med enskild huvudman som har rätt att ge forskarutbildning och ett antal enskilda utbildningsanordnare.